Vi har pratat med Emma Holmström, professor i Skogsvetenskap vid Institutionen för sydsvensk skogsvetenskap på SLU om hur torka kan påverka skogen.
– Ja, i södra Sverige har torkan varit kännbar men kanske inte på samma sätt i norra Sverige. Vi ser egentligen ännu inte några starka samband mellan nedsatt tillväxt och torra eller varma somrar i norra Sverige, men det kan ju bli en realitet i framtiden, säger hon apropå sommarens ojämna väder i vårt avlånga land.
Kan du lista några av de mer väletablerade konsekvenserna av torra perioder i skogen?
– Merparten av svenska skogar är framförallt näringsbegränsade, det vill säga att tillgången till kväve är den begränsande faktorn för tillväxt. Eftersom träden hämtar sitt kväve genom rotsystemen och vattenupptaget innebär torka inte bara att det kan bli brist på vatten utan också på näring.
Hon tillägger att en brist på vatten under längre tid troligen också innebär en större omsättning av barr och finrötter, vilket gör att träden kan behöva lägga mer resurser på att omsätta detta istället för att bygga stamved.
Torka leder till stress
– Torka leder till mer stressade träd, alltså att de lägger resurserna på att klara det dagliga kan man säga, som också blir svagare när det gäller att försvara sig mot insekter och svampar.
– Ofta är styrkeförhållandet mellan en patogen och trädet något som växlar fram och tillbaka. Men säg att vi får träd som är stressade över lång tid, flera år, då kan opportunistiska skadegörare få ett övertag som de innan inte hade. Då kan vi också se fler angrepp och fler dödade träd om vi inte samtidigt ställer om skogsskötseln.
Finns det något särskilt att hålla utkik efter kopplat till skador eller sjukdomar i skog som drabbats av torka?
– Ja, vi behöver nog bli bättre på att skilja på just torka som en akut orsak och torkrelaterade efterkommande sjukdomsangrepp.
– Det kan ju vara att träden ser torra ut men att det egentligen är annan skadeorsak, tex svamp eller insektsangrepp, och det kan dessutom inte alls ha med torka att göra men bladen gulnar ändå. Ett sätt att själv undersöka är att studera bladen eller barren närmare, syns till exempel fruktkroppar på undersidan så kan man misstänka svampangrepp.
Hon lyfter att det finns expertis både på SLU och på Skogsstyrelsen som kan hjälpa till med att ställa diagnos.
Gallra och röj för ett torrare klimat
Vad vet vi redan nu om vad vi kan göra för att skydda våra skogar för en framtid med torrare klimat?
– Med ståndortsanpassning har man tidigare framförallt syftat på trädslagsval vid föryngring, dvs att välja rätt trädslag på rätt plats. Men eftersom vi nu har en snabb förändring i klimatet, inom omloppstiden på skogarna som redan finns, så måste vi kanske vidga begreppet ståndortsanpassning till att gälla till exempel röjning och gallringsrutiner.
– På torrare marker med befintlig skog så behöver man kanske glesa ut kraftigare för att få de träd som står kvar att vara vitala. I föryngringsarbetet och röjningsskogen behöver nog också investering i viltskydd bli mer av en standard, för att få upp andra trädslag än gran.
Emma Holmström lyfter fram att det råder lokala skillnader, men att hon möter många skogsägare och rådgivare som är tveksamma till andra trädslag eftersom de har erfarenhet av att hårt vilttryck begränsar möjligheten att skapa variation i skogen.
– Därför skulle jag vilja hävda att viltskydd och klimatanpassning är i högsta grad centralt sammankopplat. Det går inte att vänta på en förändring i viltpopulationerna, som skogsägare är nog kostnaden för viltskydd därför nödvändig, i alla fall finns det ingen annan idag som är beredd att stå för kostnaderna.
Hon menar att det ser annorlunda ut för ädellöv. Där får man idag ersättning för hägnkostnader.
–Det visar att inte heller skogsstyrelsen tror på möjligheten att föryngra utan viltskydd.
Mer forskning krävs
Emma Holmström ser ett fortsatt behov av forskning när det kommer till torka och föryngringsåtgärder.
– Det finns mycket att ta reda på både i praktiken och i forskningen, vad som gäller med planteringstidpunkt, skonsamma markberedningsmetoder och plantval för att minska effekten av torka.