Rutiga skäl för hyggesfritt

Hyggesfritt skogsbruk ger oftast sämre ekonomi än kalhyggesbruk, men det finns undantag. I vissa fall kan det beroende på metod vara lika lönsamt, säger Johan Sonesson, forskare på Skogforsk, som har studerat frågan inom ramen för forskningsprogrammet Future Forests.

”Lövindustrin trängd från alla håll” är skriven av Teresia Borgman och publicerades först i Tidningen SKOGEN nr 1 2016. Det här är en del av serien ”Årsringar” där vi lyfter fram material ur tidningens arkiv.

– Ekonomin varierar, men är sällan till fördel för hyggesfritt, säger han när han sammanfattar slutsatserna från undersökningen.

I studien tittade man på ekonomin i fyra exempelbestånd som brukades med olika metoder. De var:

• Ett fullskiktat granbestånd i Jämtland med träd i alla storlekar som kan börja blädas direkt.
• En omställning från enskiktat granbestånd i Småland till ett flerskiktat, olikåldrigt bestånd som i framtiden blädas med 20 års mellanrum.
• Ett likåldrigt tallbestånd i Närke där man vid avverkning har ställt en tät skärm för att få en tvåskiktad skog. Skärmen avvecklas när yngre träd nått fyra till fem meers höjd.
• Ett likåldrigt tallbestånd i Västerbotten som avverkas genom luckhuggning.

Hyggesfritt ”stod sig ganska bra”

SYSTEMEN MED SKÄRM och luckhuggning var de som stod sig bäst i förhållande till trakthyggesbruket och som gav likvärdig produktion, även om kostnaden blev något högre för avverkning och markberedning i dessa system.

– Skärmmetoden stod sig ganska bra både ekonomiskt och produktionsmässigt. Det här är en metod som tillämpats en del i Sverige av privata skogsägare. Även om vi tappar lite virkesproduktion får skärmträden en rätt hög värdetillväxt, säger Johan Sonesson.

Han tillägger att större skogsägare dock inte brukar gilla den metoden, eftersom den är mer planerings- och skötselintensiv.

– Luckhuggning är en metod som passar bättre för att bedriva ett storskaligt rationellt skogsbruk som är någorlunda hyggesfritt.

Blädningsskogen i Jämtland gav rejält lägre virkesproduktion och nuvärde.

– Andelen sågtimmer är högre vid blädning, vilket ger ett högre pris per kubikmeter. Å andra sidan är tillväxten lägre, vilket gör att det totalt sett ofta blir ett lägre nuvärde för dessa system.

I OMSTÄLLNINGSVARIANTEN i Småland blev virkesproduktionen lägre, men nuvärdet högre.

– Vi är lite konfunderade över det resultatet. Det betyder att det skulle vara lönsamt för skogsägare att påbörja en sådan här omställning i stället för att vänta 30 år och göra en slutavverkning.

Han poängterar dock att kalkylen inte har tagit hänsyn till den stora risken för stormskador.

– Den som vill ställa om en medelålders, enskiktad granskog till flerskiktad skog måste vara medveten om att det är ett högriskprojekt med hänsyn till vind. Ska man ställa om är det bäst att börja redan i röjningsfasen och gynna storleksspridning på träden, säger Johan Sonesson.

Han säger vidare att om man har en granskog som redan är skiktad kan man börja göra blädningsingrepp, men att man då måste vara medveten om att den kommer att producera lite mindre virke på lång sikt.

Något man också måste ta med i beräkningen i hyggesfritt skogsbruk är risken att skada föryngringen, säger Johan Sonesson.

– VISSA HAR KANSKE en romantisk syn på blädning eller kontinuitetsskogsbruk, att man tuffar runt med småmaskiner eller hästar, men i realiteten är det tvärtom. Att avverka stora träd inne bland småträden kräver de största slutavverkningsskördarna som kan plocka träden – nästan som man plockar blommor – och lägga ned dem utan att skada föryngringen.

Överlag är kunskapen fortfarande liten om det hyggesfria skogsbrukets för- och nackdelar och Johan Sonesson betonar att de fyra studerade fallen ska ses som just exempel.

– De är inte speciellt generaliserbara, men något att diskutera kring.