Pristagaren: ”Skogsbruket sprider fel bild”

När Tomas Thuresson växte upp fanns skogen i hans liv tack vare morföräldrarnas fastighet i Bohuslän. I tio-tolvårsåldern hjälpte han till att lasta timmerkärran och under gymnasieåren började han sälja virke från gallringsposter – huggna och utkörda av honom själv.

– Det fanns ingen skyddsutrustning och jag hade aldrig hållit i en motorsågsåg, men så var det då, berättar han.

Det här väckte hur som helst skogsintresset och påverkade yrkesvalet.

– I Bohuslän där jag växte upp skulle man gå på Chalmers tekniska högskola efter gymnasiet eller så blev man läkare, möjligen veterinär.

Men Tomas valde jägmästarprogrammet på SLU. Skogen hade blivit ett intresse som sedan har genomsyrat hela hans liv. Det skulle bli forskning och undervisning på SLU, egna skogsfastigheter och olika tjänster på Skogsstyrelsen, bland annat som skogsskötselchef efter Göran Örlander.

Därefter har Tomas varit i det privata näringslivet med tre olika vd-poster och som managementkonsult, det vill säga extern rådgivare åt företagsledningar. Nu har Tomas passerat 60 år och konsultar genom det egna bolaget Zephyr skogskonsult.

Men många känner nog främst igen honom från skogsdebatten. Det är mycket som väcker hans diskussionslust, men om han måste välja en enda hjärtefråga blir det en som han tycker att skogsnäringen är dålig på att lyfta fram: Nämligen hur vi bedriver vårt skogsbruk.

– Vi pratar ofta om rotationsskogsbruk, men egentligen bedriver vi i Sverige så kallat rotational retention forestry.

Det är en metod som uppstod längs Nordamerikas Stillahavskust i slutet av 1980-talet och som försöker efterlikna branddynamiken i boreal skog. Det handlar om att skapa skogsstrukturer med hänsyn i form av mindre och större sparade områden – som branden normalt missade – och att spara levande och döda träd på nettoytan, förklarar han.

Det bidrar till en felaktig bild, där många tror att vi bedriver plantageskogsbruk som på 1980-talet.

Enligt Tomas har detta stegvis införts i Sverige med start redan i och med 1993 års skogspolitik och införandet av certifiering.

– Vi är så dåliga på att berätta om det här. Vi pratar om rotation och kalhyggen i stället. Det bidrar till en felaktig bild, där många tror att vi bedriver plantageskogsbruk som på 1980-talet, säger han.

Det finns enligt honom fler missförstånd, inte minst i fråga om skogen och klimatet.

– Man säger ofta att trä gör störst klimatnytta i långlivade skogsprodukter som lagrar kol, exempelvis hus och möbler. Men när vi i olika sammanhang har räknat på detta har vi sett att det framför allt är substitution av fossilbaserade produkter som ger den största klimatnyttan. Det gäller i byggnader, men kanske framför allt i förpackningsmaterial som kartong, eftersom det främst ersätter plast och glas.

EU:s bioekonomistrategi kommer att leda till ökad användning av biogent material. Detta är bra för Sverige.

Även om Tomas Thuresson har invändningar mot hur skogsnäringen beskrivs är han i grunden optimistisk.

– Jag är positiv, eftersom samhällets behov och EU:s bioekonomistrategi kommer att leda till ökad användning av biogent material. Detta är bra för Sverige, eftersom vi är bäst i världen på att använda störst andel av träden. Vi är till exempel bäst på att få ut stor effekt av bränsleved och restprodukter från skogen som går in i kraftvärmeverken med 95 procents energieffekt i form av värme och el. Med kol i Europas kolkraftverk är motsvarande siffra cirka 35 procent och med väsentligt större koldioxidutsläpp.

Vi kan lära av historien, tycker han.

– Oavsett när så har den som satt plantan i jorden inte vetat vad den faktiskt kommer användas till. Mellan 1600- och 1800-talen trodde man att skogen som växte upp skulle bli kol i milorna, men det som föryngrades från andra hälften av 1800-talet blev i stället massaved och timmer.

Det kommer alltid att finnas användning av våra träpodukter.

– För 30 år sedan trodde man på knivfanér av högkvalitativ fura, men nu blir det kanske limträ av betydligt lägre virkeskvaliteter i stället.

– En sak är säker: Det kommer alltid att finnas användning av våra träpodukter.