Osäker massa präglar halvårsresultat

Det går fortsatt trögt för skogsrelaterade bolag. Lönsamheten varierar mellan olika produkter och marknader, men är generellt svag.

När de börsnoterade skogsindustribolagen SCA, Stora Enso och Billerud samt skogsägarföreningen Södra presenterar sina halvårsrapporter är det ungefär samma budskap som upprepas från tidigare kvartal. Vanliga formuleringar är ”utmaningar på marknaden”, ”svag efterfrågan”, ”ogynnsam valutakurs” och ”höga råvarupriser.”

En produkt som har fått allt större uppmärksamhet är pappersmassa, som i Sverige huvudsakligen tillverkas av barrfiber. Sedan 2010 har produktionen minskat något i Sverige, men exporten har enligt branschorganisationen Skogsindustrierna ökat.

Förklaringen är att en mindre andel av massan vidareförädlas till papper i Sverige i dag. I stället säljs en större del som så kallad avsalumassa, främst på exportmarknader.

Södra tillverkar cirka 1,8 miljoner ton barrmassa varje år och hela produktionen säljs som avsalumassa. Tidigare har det varit en kassako, men nu kämpar man med lönsamheten. Under andra kvartalet redovisade affärsområde Södra Cell en rörelseförlust på 88 miljoner kronor, vilket ändå var en förbättring jämfört med minus 221 miljoner kronor motsvarande period i fjol.

Enligt koncernchef Lotta Lyrå jobbar Södra med att stärka sin kostnadsposition, öka effektiviteten och sin kommersiella förmåga.

– Vi fortsätter att jobba med allt vi själva kan påverka och utesluter inte ytterligare åtgärder, säger hon i ett pressmeddelande i samband med att halvårsrapporten släpptes.

På den globala massamarknaden är utbudet av pappersmassa högre än efterfrågan. En viktig orsak är den ökade produktionen av eukalyptusmassa i Sydamerika. I princip alla typer av papper tillverkas av både barmassa och lövmassa från exempelvis eukalyptus. Den papperstillverkare som kan ersätter gärna den dyrare barrmassan med den billigare eukalyptusmassan.

Samtidigt bygger Kina upp en egen massaproduktion för att minska sitt importberoende.

Sammantaget innebär utvecklingen att de nordiska massatillverkarna står inför en ny marknadssituation. Barrmassa efterfrågas inte längre på samma sätt som tidigare. Utmaningen är nu att sälja till de kunder som fortfarande behöver – och är beredda att betala för – barrmassa av hög kvalitet.

Alla klarar inte den hårdare konkurrensen. Flera massabruk i Finland har under 2026 begränsat produktionen och i mitten av juli meddelade sågverkskoncernen Vidas kanadensiska huvudägare Canfor att man stänger ett massabruk i British Columbia i slutet av året. Bruket har en årlig produktion på 300 000 ton NBSK- massa, det vill säga blekt långfibrig sulfatmassa från barrträ. Orsaken till nedläggningen är långvarigt svag lönsamhet.

I Sverige är SCA en stor tillverkare av NBSK-massa, även om bolagets produktion är ungefär hälften så stor som Södras. Under det senaste decenniet har SCA ökat produktionskapaciteten vid massabruket i Östrand till 900 000 ton.

Under det här årets andra kvartal gjorde SCA:s affärsområde för massa en rörelseförlust på 75 miljoner kronor, att jämföra med en vinst på 95 miljoner kronor samma tid i fjol. I samband med presentationen av halvårsrapporten svarade SCA:s koncernchef Ulf Larsson på en direkt fråga att man inte kommer att stänga ner något bruk.

– Vi har sett stängningar i Kanada och det kommer fortsätta. Det finns även press på bruken i Europa, inte minst på grund av höga råvarukostnader. Förr eller senare kommer vi att nå en punkt då det är mer balans i utbud och efterfrågan och jag tror vi är närmare den punkten nu, svarade han på en fråga om hur mycket barrmassakapacitet som behöver försvinna från världsmarknaden för att utbud och efterfrågan ska komma i balans.

Stora Enso tillverkar pappersmassa i både Norden och Sydamerika. Enligt koncernchef Hans Sohlström bidrar de olika inriktningarna vid bolagets massabruk till att verksamheten är lönsam. Affärsområdet Biomaterials där massaproduktionen ingår redovisade ett rörelseresultat på 31 miljoner euro efter andra kvartalet i år, motsvarande 337 miljoner kronor.

– Vi har bra och konkurrenskraftiga massabruk. Vi har några av de mest kostnadseffektiva eukalyptusmassabruken i branschen, i Brasilien och i Uruguay. I Norden är vi i hög grad specialiserade på specialmassa. Vi är Europas ledande tillverkare av fluffmassa, där marknadsdynamiken är annorlunda, sade Hans Sohlström i samband med att rapporten presenterades.

I början av sommaren meddelade Stora Enso att man stänger en produktionslinje för vanlig pappersmassa vid bruket i Skutskär. Kort därefter kom beskedet att produktionen av fluffmassa vid samma bruk ska öka. Den används för att ge hygienprodukter hög absorptionsförmåga och efterfrågan är större än på vanlig pappersmassa, enligt Stora Enso.

För Billerud kommer större delen av omsättningen från olika pappers- och kartongprodukter. I bolagets region Europa är vätskekartong den produkt som står för den enskilt största delen av nettoomsättningen, medan grafiskt papper är störst i region Nordamerika. Avsalumassa står för cirka åtta procent av omsättningen i båda regionerna.

Billerud presenterar sina resultat per geografisk region, inte per produktområde, så det går därför inte att utläsa vilka produkter som är mest lönsamma.

Däremot framgår det av rapporten att verksamheten i Nordamerika går med vinst. Region Europa redovisade en förlust för andra kvartalet, även om den var mindre än under motsvarande period förra året.

När halvårsrapporten presenterades framhöll koncernchef Ivar Vatne att bolagets åtgärder börjar ge effekt och att det finns tecken på en förbättrad efterfrågan.

I en intervju med EFN Ekonomikanalen tidigare i år sade han att Billerud inte utesluter import av eukalyptusråvara från Sydamerika till sina massabruk i Sverige.

Han tonade dock ner betydelsen av en eventuell import. Den kortfibriga massaveden utgör en mindre del av den råvara som bolaget behöver för sin massa- och förpackningstillverkning.

Även Ulf Larsson på SCA bedömer att konkurrensen från kortfibriga lövmassa som eukalyptus har sina begränsningar. Den kan inte helt ersätta långfibriga barrmassan, eftersom de har olika egenskaper. Lövmassan ger mjukhet och en fin yta, medan styrkeegenskaperna kommer från barrmassan.

– På lång sikt kommer det vara brist på barrmassa. Den stora frågan kommer att vara brist på råvara. Vi tror starkt på marknaden för barrmassa, säger Ulf Larsson.