Det var Egendomskommitténs slutbetänkande som kom under måndagen. I det finns förslag som ska stärka rätten till ersättning.

Bland annat genom krav på proportionalitet, det vill säga att ersättning ska ges i sådan omfattning att inskränkningen ska vara godtagbar för markägaren.

Markägare som drabbas av rådighetsinskränkning föreslås, även vid artskydd, ha rätt till full ersättning och rätten till ersättning ska vara grundlagsskyddad.

Men förslagen tappar kraft eftersom kommittén är så splittrad. För en grundlagsändring krävs parlamentarisk enighet.

Medan M, SD, KD, L och C står bakom huvudförslaget reserverar sig ledamöter från S, V och MP och föredrar ett annat alternativ. De senare anklagar dessutom Tidöpartierna för att i ett sent skede ha ”kört ett eget race”, enligt Altinget.

Dessutom har kommitténs ordförande Stefan Lindskog reserverat sig mot förslaget om ersättning vid inskränkningar av äganderätten eftersom det, enligt honom har ”väldigt lite av grundlagskaraktär över sig”.

Några som anser att det är djupt beklagligt att partierna inte lyckats samla sig kring en lösning är Mellanskog.

– Det fanns en verklig möjlighet att ta ett viktigt steg framåt, men politiken förmådde inte att visa den enighet som krävs. Nu riskerar enskilda skogsägare att få betala priset för den oenigheten, säger Peter Helander, ordförande för Mellanskog, i ett pressmeddelande.

Förslagen välkomnas men…

Utredningens förslag ligger i linje med Mellanskogs syn på behovet av grundlagsändringar.

Det gäller bland annat att tydliggöra kravet på proportionalitetsbedömning och att skapa ett mer förutsebart rättsskydd, med mindre utrymme för skiftande bedömningar från fall till fall.

– Förslaget är inte perfekt, men det innebär tydliga steg i rätt riktning. Framför allt hade det kunnat ge skogsägare större trygghet i att ersättning ska utgå när möjligheten att bruka skogen begränsas. Det är en viktig princip för oss, säger Peter Helander.

Om en bred politisk uppgörelse om grundlagen inte är möjlig måste politiken hitta andra vägar framåt och det är bråttom, fortsätter Mellanskog. Framför allt gällande den lagstiftning om ersättning som riksdagen redan har beslutat om, men där tidpunkten för ikraftträdandet fortfarande är oklar.

Även LRF är kritiska. Det är anmärkningsvärt att två grundlagsutredningar på kort tid inte har lyckats lösa en fråga där behovet av förändring varit väl känt under många år, anser de.

– I stället för att söka lösningar har debatten alltför ofta handlat om vem som kan utropa sig till markägarnas främsta försvarare och vem som ska få skulden för att inget händer. Sveriges markägare behöver resultat, inte politiskt positionerande, säger förbundsordförande Palle Borgström, i ett pressmeddelande.

Enligt LRF saknar Sverige fortfarande saknar ett tillräckligt tydligt skydd mot oproportionerliga inskränkningar i enskildas möjligheter att använda sin egendom.

– Frågan kommer inte att försvinna bara för att kommittén misslyckats med att enas. Den måste tillbaka på politikernas bord, säger Palle Borgström.