Låst artikel för våra prenumeranter
Vänligen besök din profilsida för att se vilka av våra produkter som du har tillgång till samt mer information.
Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår support.
Var vänlig ladda om sidan
Vill du läsa hela artikeln?
Då behöver du bli prenumerant på Tidningen Skogen, en helt oberoende tidning för ett lönsamt skogsbruk och god naturvård.Skoglig läsning under hela året där du får nörda ner dig i skogsskötsel, virkesmarknad och teknik.Du har även valmöjligheten att bli medlem i Föreningen Skogen för att ta del av ännu mer kunskap genom exkursioner och digitala skogsfrukostar.
- Tillgång till artiklar på skogen.se
- Tidningen Skogen hem till brevlådan (11 nr)
- E-tidning
- Mediaarkiv
Redan prenumerant?
Spår av tretåig hackspett är upprinnelsen till att en familj i Jämtland fick ett avverkningsstopp på 78 procent av sin skogsmark. I tre år har de kämpat för att få bruka skogen. Men i somras slog Mark- och miljööverdomstolen fast att det var rätt av Skogsstyrelsen att stoppa avverkningen.
Familjen drabbas hårt. Till Tidningen Näringslivet berättar markägaren att skogen är en förutsättning för lantbruket och ett generationsskifte. Den har dessutom varit en pensionsförsäkring.
Frågan är: Går det på något sätt agera mot en sådan dom?
SKOGEN ställde frågan till Mikaela Johnsson, första vice ordförande i LRF Skogsägarna.
– Domen går inte att överklaga. I den här typen av ärenden är Mark- och miljööverdomstolen högsta instans. Förbudet att avverka står därmed fast. Vad de däremot har möjlighet att göra är att stämma staten på ersättning, säger hon.
Ny domstolsprocess – i två steg
Men det är en annan domstolsprocess, som i sin tur kan överklagas i ytterligare två steg, förklarar hon. Här är rättspraxis nämligen inte tydlig kring när man ska få ersättning eller inte.
– Andra vägar framåt är att hoppas på en ny ändring i förordningen, vilken LRF kommer att driva på för. Det är inte EU-direktivet som gör att skogsbruket förbjuds i dessa situationer, utan den svenska tolkningen som avviker från andra länders tolkningar. Kanske kan man också hoppas på nya bedömningar kring om den tretåiga hackspetten har en tillfredsställande population.
Medan skyddet av tretåig hackspett praktiseras trots stora svårigheter för markägaren, syns lättnade i artskyddet på annat håll.
Den fridlysta orkidén knärot, som i flera fall begränsat avverkningar, har flyttats till en ny skyddskategori. Detta efter att regeringen sett över fridlysningsreglerna. Frågan är om det har någon betydelse. Jo, det tycker Mikaela Johnsson.
– Vi bedömer att ändringen av knärotens fridlysningskategori kommer att ha betydelse. Eftersom knäroten, liksom andra orkidéer, kommer i kategorin ”grundläggande skydd” gäller inte förbudet om det är uppenbart att syftet med en verksamhet eller åtgärd inte är att orsaka en sådan påverkan som omfattas av förbuden. Jord- och skogsbruk ska anses ha ett annat syfte än att skada arterna.
– Fortfarande gäller skogsvårdslagens bestämmelse om hänsyn till arter, men det kommer inte finnas utrymme att stoppa hela eller stora delar av avverkningar till skydd för knäroten, säger hon.