Hur har sommaren varit hittills?
– Vår statistik över räddningstjänstens händelserapporering för bränder i skog och mark sammanställs först efter att säsongen är avslutad, så vi har tyvärr inte några siffror utan ger en allmän sammanfattning.
– 2026 har hittills varit ett förhållandevis lugnt eller normalt år vad gäller bränder i skog och mark. Vädret har varit ganska varierande, och tidigare under sommaren har det varit några kortvariga perioder med högre brandrisk och lite fler bränder, främst i Götaland och Svealand. Ett exempel på en sådan period var kring Valborg då vi hade många gräsbränder och flertalet skogsbränder.
– I Norrland har brandrisken generellt varit liten en stor del av sommaren till följd av passerande lågtryck och mer regn än i södra Sverige. Den senaste veckorna har det varit höga brandrisknivåer och flera mindre skogsbränder i Götaland och Svealand. Hittills har det dock inte varit någon stor eller omfattande brand.
Är några landsdelar mer drabbade?
– Det är främst i Götaland och delar av Svealand som brandrisken periodvis har varit stor denna sommar och där det har varit flera mindre skogsbränder. Norrland har generellt haft mer lågtrycksbetonat väder med lägre brandrisknivåer och färre skogsbränder.
Hur stor bedömer ni att risken är framöver?
– Just nu är det stor eller mycket stor brandrisk i en stor del av Götaland, i östra Svealand och under veckan tidvis i västra Svealand samt i Gästrikland. I östra Götaland och östra Svealand är det mycket uttorkat i såväl ytbränslet som djupare bränslelager och i de här områdena är det extremt stor brandrisk.
– Prognoserna pekar på att det fortsätter vara så under denna vecka. Hur brandrisken utvecklas senare beror på väderutvecklingen och hur eller om lågtryck tar sig in västerifrån och förskjuter högtrycket i söder österut.
Mindre brandrisk i Norrland
– I Norrland är det dock liten eller mycket liten brandrisk till följd av fuktigare väder och fuktigare bränsle, som vegetation, vilket det har varit en stor del av sommaren.
Vad är vanligaste orsaken till att bränder startar?
– Exempel på vanliga antändningsorsaker är blixturladdningar, grillning, lägereld, gräseldning, övriga gnistor eller annan eldning samt brand anlagd med uppsåt.
– I en publikation av Rise, på uppdrag av dåvarande MSB, finns en bra sammanställning över flera år. Brandorsakerna skiljer sig mycket mellan typer av bränder och hur stora de blev.
Hur ser ni på beredskapsläget inför skogsbränder?
– Sveriges förmåga att hantera skogsbränder är god och har stärkts avsevärt sedan 2018. Vi som hanterar skogbränder, på lokal, regional, nationell och EU-nivå, är bättre förberedda och samspelta för att kunna förebygga, tidigt upptäcka och begränsa brandspridning i ett tidigt skede. Men också för att kunna hantera svåra brandförlopp i de fall de ändå utvecklas.
Så har beredskapen förbättrats:
- Genom helikoptrar och skopande flygplan som kommunal räddningstjänst kan använda.
- Räddningstjänsterna har numera också gemensamma enhetliga ledningssystem och samarbetar mer med varandra och delar resurser. På så sätt kan resurserna användas där de behövs som allra mest.
- Brandriskprognoserna förbättras fortlöpande och vi har numera högre detaljrikedom både geografiskt och tidsmässigt (prognos per timme).
- För att tidigt upptäcka bränder finns nu satellitdetektioner som ingår i samhällets larmkedja tillsammans med skogsbrandbevakande flyg.
- Appen Brandrisk ute riktad till privatpersoner har förbättrats.
Källa: Myndigheten för civilt försvar, Stefan Andersson.
Och här finns riktlinjer för skogsbruket:
Arbetet leds av Skogforsk.
Det finns också riktlinjer för efterbevakning som är skogsägarens ansvar.