Arbetsmiljön: Hyttfjädring ändrade allt

Mycket stillasittande, repetitiva rörelser och vibrationer utgör vardagen för skogsmaskinförare. Det är en vardag som på sikt kan leda till förslitningsskador och värk i nacke, axlar, rygg och händer.

Men tack vare maskintillverkarnas ständiga förbättringsarbete när det gäller ergonomi och arbetsmiljö kommer de som börjar köra maskin i dag sannolikt inte få samma problem som kollegorna som var nya i branschen på åttiotalet.

Ergonomi och arbetsmiljö är högt prioriterat när Rottne konstruerar sina skördare och skotare. Det berättar Mathias Paulsson som är produktchef på Rottne och själv tidigare skogsmaskinförare.

– Det finns alltid med som en punkt i projekt som jobbar med delsystem eller hela maskiner vi vill förändra. Om vi ska göra en produktförändring tittar vi alltid över om det är något vi kan göra bättre vad det gäller ergonomi, säger Mathias Paulsson.

Han började själv sin skogliga bana i en skotare i slutet av åttiotalet, först som anställd och senare som entreprenör med egna maskiner. Ett par år in på 2000-talet blev han förarinstruktör på Rottne och i dag har han avancerat till produktchef.

Dåtidens maskiner var något helt annat än dagens, konstaterar han och pekar ut en viktig milstolpe i förbättringsarbetet:

– Jag skulle nog säga hyttfjädring på skotare. Det är den största innovationen för ergonomin och den var vi först med 2007. Innan dess var det gummidämpning som bara dämpade små vibrationer, inte de stora slagen. Den fjädringen hade man bara i stolen, men den räckte ju inte alls, säger han.

För skördarna har den medsvängande och nivellerande hytten inneburit ett stort lyft. Nivelleringen gör att hytten hålls vågrätt även när terrängen lutar. Tidigare fick föraren ofta sitta spänd och snett, vilket är tröttsamt och kan leda till värk och belastningsskador.

– Att sitta så där hela dagarna var jättejobbigt. I dag har alla tillverkare någon form av nivellerande hytt. Så var det inte förr, skördarna byggdes utifrån en skotare med fast hytt, säger Mathias Paulsson.

När de elektriskt styrda minispakarna introducerades i början av nittiotalet innebar det också en märkbart bättre arbetsmiljö för förarna.

– Minispaken var ett stort steg, då gick man bort från stora tungrodda spakar. Man behövde inte ta i så mycket, inte så stora och tröga rörelser, säger Mathias Paulsson som har erfarenhet av de gamla spakarna.

Annat som har förbättrats genom åren är exempelvis effektiva klimatanläggningar, sänkt ljudvolym, säkrare rutor, kraftfullare arbetsljus, stolar och armstöd med flera inställningsmöjligheter och en säkrare väg in och ut i hytten.

Det senare är viktigt för att undvika fall, en vanlig typ av olycksfall, enligt Mathias Paulsson.

– Man ska så långt det är möjligt undvika att klänga och klättra på maskinerna för att minimera fall- eller klämskador. Därför ska servicepunkter i så stor utsträckning som möjligt kunna nås från marken. Där det inte går får vi göra bra fotsteg och handtag så att det är riskfritt att klättra på maskinen och nå hytten.

Hytten är den komponent i en skogsmaskin som har tydligast inverkan på förarens arbetsmiljö. Det gäller att det blir rätt från början och därför använder Rottne ett antal pålitliga entreprenörer som bidrar med tips och önskemål på förbättringar innan en prototyp tas fram.

– En hytt är komplex att bygga, med mycket säkerhetskrav. Den ska slagtestas, klara kedjeskott, man ska kunna välta och den ska hålla för träd och andra nedfallande föremål.

Därför är det dyrt att utveckla nya hytter och något som maskintillverkarna gör ganska sällan.

– Men när det väl kommer en ny hytt kan skillnaden mot den förra vara extremt stor. Sedan kanske den lever i tio eller tjugo år innan man tar fram nästa.

I skarvarna märker man en jättestor skillnad, men sedan planar den kurvan ut, säger Mathias Paulsson.

För dem som kör Rottnes skotare innebar den nya E- serien ett stort lyft när den kom för tre år sedan. Nu i sommar lanseras motsvarande förbättringar även på skördarna och först ut i det som då kommer att kallas H-serien är den mellanstora modellen H13.

När Mathias Paulsson ombeds blicka framåt och sia om kommande förbättringar kring arbetsmiljö och ergonomi är han på kort sikt övertygad om att det kommer att handla om mer automation och förarstöd i form av bättre mjukvaror i datorerna.

På lång sikt är det klurigare att ge ett svar, säger han.

– Just nu är det svårt att se några lika stora kliv som när den aktiva hyttfjädringen kom.

Konceptet för hur en skogsmaskin ser ut har inte ändrats nämnvärt de senaste 20 åren, konstaterar Mathias Paulsson.

– Men det kommer en dag när någon kommer på något som är väldigt bra, så är det alltid. Under tiden håller vi på med finslipningar.