Andelen unga tallar med betesskador är 11 procent, alltså långt från målet på 5 procent, skriver Skogsstyrelsen i ett pressmeddelande.
De senaste decenniet har årsskadorna legat på mellan 10 och 13 procent i Svealand, visar Äbin (älgbetesinventeringen).
– Det är bekymmersamt att det under så många år varit stora årliga betesskador i Svealand och att det totalt sett inte sker någon varaktig förbättring, säger Matts Rolander, viltsamordnare för Skogsstyrelsens region mitt.
En orsak är att antalet älgar har vänt från att minska till att öka i flera län i Svealand. Även stammar av kronhjort, dovhjort och rådjur ökar vilket gör att konkurrensen om maten i skogen hårdnar.
– Det är viktigt att skogsägare och jägare i dialog balanserar antalet älgar och andra vilda hjortdjur med mängden foder i skogen så att förutsättningarna både för lönsamhet och skogsskötsel för ökad fodermängd förbättras, anser Matts Rolander.
Den höga andelen årsbetesskador till trots, det finns ljusglimtar enligt Skogsstyrelsen.
Andelen oskadd tallungskog, en till fyra meter hög, ökar sedan några år. Den är nu uppe i 66 procent.
En möjlig förklaring till att betesskador kan ligga fortsatt högt samtidigt som andelen oskadda tallar långsamt ökar kan vara att hjortdjur gärna återvänder till samma träd eller planta för att äta.
Som ytterligare ljusglimt nämns att många skogsägare i Svealand ofta väljer att sätta tall. Det gäller både på torra så kallade tallmarker och marker där både gran och tall är gångbart.
Även förekomst av rönn, asp, sälg och ek har ökat de senaste åren, uppger myndigheten.