Hårt gallrad tall tål torka bättre

Hittills har riktlinjerna för gallring utgått från att det är brist på kväve och ljus som främst begränsar tallens tillväxt och vitalitet. Men med ökad risk för torka i klimatförändringarnas spår kan skötselråden behöva omprövas.

– Vi måste lära oss hur man förbereder tallskog för torka.

I dagens gallringsdirektiv tas inte torkrisk med i beräkningarna, säger Amanda de Castro Segtowich, postdoktor på SLU.

I sin doktorsavhandling som blev klar i fjol ville hon undersöka om hård förstagallring kan vara ett sätt att hjälpa tallen att klara torka bättre.

I hennes försök gallrades tre försöksytor olika hårt och jämfördes med en orörd kontrollyta. På två av ytorna låg- respektive höggallrade man 25 procent av grundytan och på den tredje gjorde man en mer än dubbelt så hård låggallring,  63 procent av grundytan.

Efter gallring förbrukade de kvarvarande träden mer vatten individuellt, men beståndets totala vattenförbrukning minskade så att de ändå fick bättre tillgång till vatten. Den ökade tillväxten efter den hårda gallringen visar också att träden fått bättre tillgång till ljus.

– Resultaten visar att den extremt hårda gallringen kan minska problem med torka i tallskog. I dag är det inte praxis att gallra så hårt, men om extrem torka ökar i framtiden måste vi kanske förlita oss på hårda gallringar, säger Amanda de Castro Segtowich.

Hennes studie visar alltså att gallringen effektiviserade tallarnas vattenanvändning. Tre år efter åtgärderna hade de 300 största tallarna på de hårt gallrade försöksytorna större diameter samt fler och större barr än träden på kontrollytan.

Detta tyder på, i alla fall på kort sikt, att tallar snabbt kan omfördela resurserna efter nya förhållanden och att gallring kan hjälpa dem anpassa sig till torrare somrar.

– Studien visar att gallring faktiskt kan hjälpa och är speciellt viktig för unga bestånd. Tallarna i försöket har långt kvar till slutavverkning, men har redan utsatts för torka och förväntas göra det igen.

Den här typen av forskning är vanligare i södra Europa, där torka är ett större problem, men torkan ökar dock även i Sverige och ett av målen med studien är att uppdatera skogsbrukets gallringsråd till att inkludera torkrisk.

Enligt Amanda de Castro Segtowich är beståndets återstående grundyta nyckeln till hur det utvecklas efter gallring.

– Hittills har låg- och höggallring gett liknande grundytetillväxt per hektar för de 300 största träden om intensiteten är densamma. Högre gallringsintensitet – att gallra bort en större del av grundytan – gav större respons från träden. Metodvalet styrs av vilket resultat man vill uppnå, säger hon.

Analysen gjordes efter bara fyra år, så det finns några saker att beakta. Trots de positiva tillväxtresultaten sänktes den totala biomassan mycket av hård gallring, eftersom trädantalet minskade mycket. Det tar flera år innan tillväxten på dessa provytor blir lika stor som i de mindre hårda gallringarna. 

– Det är en av de största nackdelarna med så hård gallring. Vi ser positiva effekter av måttlig gallring också, men ännu inte lika tydligt som för hård.

Studien fortsätter många år till för att följa utvecklingen, och de måttligt gallrade provytorna ska gallras flera gånger.

– Kanske ökar effekten av måttlig gallring som lämnar kvar mer biomassa, säger Amanda de Castro Segtowich.

Hon ska även fortsätta att studera hur träd och barr svarar på olika grader av torka. Bland annat kommer hon att mäta fotosyntesen för att ta reda på om diameterökningen i de hårda gallringarna beror på att vissa barr är mer effektiva, att antalet barr ökat eller båda delarna. Det är även viktigt att undersöka trädens reaktion på olika grader av torkstress, säger hon.

Försöket genomfördes i SLU:s försöksparker i Jädraås och Siljansfors. Marken var sandig morän. Båda försöksplatserna hade torka i olika grad, några med svår torka på landskapsnivå. I juni 2023 var det extremt torrt.

– När jag beräknade torkindex – ett standardiserat mått på avdunstning i förhållande till nederbörd – såg jag att det hade varit torrperioder av olika grad på försöksplatserna Men det finns ställen som är mycket torrare än dessa och jag tror att de positiva effekterna av hård gallring skulle bli ännu större där. Så även detta behöver studeras mer, säger Amanda de Castro Segtowich.

FOTNOT Vid låggallring tar man ut små träd och sparar stora. Vid höggallring tar man ut stora och sparar små och tar alltså ut färre träd, men grundytan blir ändå densamma.

GÖR SÅ HÄR: GALLRING FÖR ÖKAD TÅLIGHET

GALLRA NÄR TALLARNA är tio till tolv meter höga. Unga bestånd har lättast att anpassa sig till förändrad vattentillgång.

GALLRINGSMETODEN GJORDE INGEN skillnad på tillväxt i försöket, det var uttagets storlek som bestämde tillväxten hos de största tallarna. Med hård gallring riskerar dock det kvarvarande beståndet att hamna under Skogsstyrelsens gräns för lägsta beståndsvolym. Kontakta Skogsstyrelsen om du är osäker.

ÄVEN MÅTTLIG GALLRING förbättrar trädtillväxt. Gallring i det övre tillåtna spannet kan öka beståndets torktolerans och optimera balansen mellan tillväxt och torktolerans. Dock kan risken för snöskador och stormfällning öka, vilket kan minska beståndstätheten till under den tillåtna.