Sågverk på sparlåga sänker timmerpris

För fem år sedan var världen mitt inne i coronapandemin. Många människor spenderade mycket tid hemma och byggde altaner och därför rusade trävarupriserna i höjden. Under augusti 2021 låg de på nivåer som aldrig skådats tidigare.

Sedan dess har trävarupriserna hunnit svänga upp och ner flera gånger. De senaste två åren har dock priserna varit mer stabila och några toppar likt dem under pandemin har vi inte sett.

Men en trend som varit densamma under alla fem år är att priset på granträvaror i genomsnitt ligger högre än på furuträvaror. Det visar det exportprisindex som SCB och Skogsindustrierna har tagit fram.

Det här avspeglas också i nettot vid en slutavverkning, där gran numera betalas bättre än tall i hela landet. I södra Sverige och i Mellansverige har visserligen talltimmer länge betalats lägre än grantimmer, men i Norrland låg tall högre än gran fram till för ett år sedan. Nu är granpriset högre även där.

– Stora investeringar har framför allt gjorts i gransågverk, i alla fall i Götaland. Gran har traditionellt haft en stark ställning inom bygg- och konstruktionsvirke på många marknader, säger Ludwig Björkman, specialist på skog och lantbruk på Danske Bank.

Förutom att de har högre kapacitet är många sågverk nu även mer specialiserade.

– Förr sågade man det som kom in – lite tall, lite gran, lite klent och lite grovt. Nu är man mer nischade och de här stora sågverken där investeringar är gjorda är i regel gransågverk för normaltimmer, säger Ludwig Björkman.

När SKOGEN listade bolagens sågverksinvesteringar på senare år (nr 6-7/2022) blev utvecklingen tydlig. Till exempel ökade Derome kapaciteten vid sitt gransågverk i Derome med 180 000 kubikmeter genom en investering. Ett annat exempel är Setra som har satsat på att renodla verksamheten vid sina sågverk. I Skinnskatteberg i Västmanland har man till exempel öppnat en ny såglinje för klentimmer, något som ökar produktionskapaciteten.

Eftersom konkurrensen om gran hårdnar har den svenska sågverksindustrin lanserat nya byggprodukter av furu. Virket har liknande egenskaper och kan ersätta granvirke i allt utom särskilt väderutsatta delar av ett byggprojekt.

– Det är klart att när prisskillnaden för slutkonsumenten börjar bli för stor mellan gran och fur, så skulle det kunna skynda på den substitutionen, säger Ludwig Björkman.

Stormen Johannes påverkar arealerna för slutavverkning i år. Anmäld och ansökt areal har under januari till april minskat i alla län förutom Dalarna och Gävleborg, enligt Skogsstyrelsen. Det innebär att i södra Norrland och i Svealand har anmäld och ansökt areal för föryngringsavverkning ökat med 56 respektive 24 procent, jämfört med motsvarande period ifjol.

I norra Norrland och Götaland har arealen däremot minskat, 17 respektive 48 procent.

Skogskontona är välfyllda och man har inte ett jättestort behov av att avverka just nu.

Det minskade intresset för att avverka i alla län, förutom i de som drabbats hårdast av stormen Johannes, beror förmodligen på att virkespriserna har sjunkit, men det handlar också om att granbarkborreskadorna som följde på torråret 2018 fick många skogsägare att avverka mycket grov granskog.

– Skogskontona är välfyllda och man har inte ett jättestort behov av att avverka just nu, säger Ludwig Björkman.

Vida meddelade nyligen att koncernen stänger två av sina 15 sågverk, i Ursult och Orrefors. De har sammanlagt en produktionskapacitet på 330 000 kubikmeter sågad vara. Det motsvarar ett råvarubehov på cirka 660 000 fastkubikmeter timmer och det är bristen på råvara som är huvudorsak till sågverksnedläggningarna.

Enligt Vida har södra Sverige länge präglats av obalans mellan produktionskapacitet och tillgång på råvara och att det inte finns några tecken på att läget kommer att förbättras inom överskådlig tid.

Ludwig Björkman tror också att det finns många sågverk som har minskat sin produktion, även om de inte har gått ut och meddelat några stora förändringar.

– Känslan är att många sågverk ändå går lite på sparlåga. Man sågar inte riktigt för fullt, och det är ju framförallt marknadsrelaterat. När lönsamheten inte finns där så håller man igen lite.

Sågverkens minskade produktion leder till lägre efterfrågan på timmer och Ludwig Björkman tror att priset på talltimmer kan komma att sjunka ytterligare.

Det finns ju väldigt mycket talltimmer på marknaden – mer än vad aktörerna vill såga.

Även massavedspriset kan gå ner mer eftersom lagren är välfyllda. Lagervolymerna av både barrsågtimmer och massaved ökade under årets tre första månader jämfört med föregående kvartal, enligt Skogsstyrelsen.

Det fanns ett överskott av talltimmer på virkesmarknaden redan för ett år sedan. När sedan stormen Johannes för ett halvår sedan fällde 10,9 miljoner kubikmeter var det mestadels tall som föll. Det här påverkar virkesmarknaden i stort sett hela landet resten av året.

– Det finns ju väldigt mycket talltimmer på marknaden – mer än vad aktörerna vill såga, säger Ludwig Björkman.

När det gäller grantimmerpriserna i Götaland är det svårare att göra en prognos. Ludwig Björkman tror inte att grantimmerpriset kan sjunka så mycket mer.

– Då kommer utbudet att begränsas ytterligare. Men det kanske inte heller finns någon uppsida om inte byggnationen kommer igång. Då har inte sågverken betalningsförmåga, säger Ludwig Björkman och tillägger:

– När det väl vänder så tror jag att det är på grantimret vi kommer att få se de första höjningarna.