Lyckad affär: Slarva inte med förberedelserna

En lyckad virkesaffär börjar långt före avverkningen. Johan Pålsson, skogsmästare och ekonom hos fastighetsförmedlaren Skogsbyrågruppen, tipsar om allt man ska tänka på.

Hur bör man förbereda sig?

– Jag tycker långsiktighet ska prägla skogsbrukandet. När du väl har bestämt dig för att du vill göra en gallring eller föryngringsavverkning bör du ha en målbild över hur det aktuella beståndet ska se ut efter åtgärden. Ställ upp en kravspecifikation för gallringen. Kvarvarande trädslagsfördelning, grundyta efter gallring, tolerans för körskador med mera är sådant som är viktiga frågor. Läs in dig på gallringsmallarna och metodiken för uppföljning av gallringen.

– När det gäller föryngringsavverkning är det bra att ha en bild om föryngringsmetod, eventuellt grotuttag, möjlighet till uttag av specialsortiment med mera.

– Vill du i stället bläda eller luckhugga? Då är det ytterligare parametrar som man behöver tänka igenom. Glöm inte att ha en idé om lämplig basväg och avlägg. Virkesköparna ställer gärna upp med råd och tips om lämpliga åtgärder, men det kan vara bra att ha en punktlista på faktorer som är viktiga just för dig. Det underlättar kommunikationen. Om dessa faktorer dessutom är mätbara underlättas även uppföljningen av uppdraget.

– En annan viktig förberedelse är att ha en plan för ekonomin, för hur du ska hantera åtgärdens överskott.

Kan det vara värt att åtgärda något i sin skog inför avverkningen?

– Gör själv en grovplanering av det aktuella beståndet på barmark, då underlättas besluten. För övrigt skulle jag nog säga att en underväxtröjning är en toppenbra förberedelse. Om den görs ett år innan tänkt åtgärd är det ännu bättre.

– Sedan kan man faktiskt se över skogsbilvägen. En stark och bärig väg ger dig konkurrensfördel och förhoppningsvis ett bättre affärsläge. Dokumentera vägen tillsammans med virkesköparen innan avverkningen så att ni är överens om vilken standard som vägen eventuellt ska återställas till om olyckan är framme.

När man väljer aktör, kan det löna sig att vårda relationen med sin virkesköpare eller skogsägarorganisation – eller ska man söka högsta möjliga pris?

– Var påläst och vaken kring marknadsläget. Läs SKOGENs prislistejämförelser. Utbyt erfarenheter inom ditt nätverk om prislistor, premier och kostnader. På så sätt kan du lättare rimlighetsbedöma och förhandla de affärsförslag du ställs inför. Du ska inte sälja ditt virke för billigt, men jag tycker att det många gånger kan vara bra att komma bort från de ständiga anbudsförfarandena.

– Det finns faktiskt ett mervärde med en eller två långsiktiga affärsrelationer, speciellt om du har åtgärder med tätare mellanrum. Att få bra hjälp vid storm eller snöbrott eller att aldrig behöva diskutera återställning av skador i skog och på vägar är några exempel på detta.

– Självklart kan det vara intressant att vid speciella tillfällen konkurrensutsätta en affär, till exempel i ett generationsskifte där ofta stora likvider ska fram.

Jag tycker att man ska se till att tydligt avtala om åtgärdens belägenhet och areal samt vad man avser att utföra.

Vilka villkor ska man ställa i kontraktet?

– Börja med att bilda dig en uppfattning om din motpart. Hur ser dennes ekonomiska situation ut? Behövs en bankgaranti för att säkra dina intressen?

– Kom ihåg att om det värsta inträffar ingår din avverkningsrätt i motpartens konkursbo och du är inte någon prioriterad fordringsägare.

– Vidare kan du läsa i det finstilta om vad som gäller vid tvist. Många virkesköpande bolag har inskrivet i denna klausul att tvist ska lösas i skiljenämnd. Detta är ett betydligt dyrare alternativ än att driva ett mål offentligt via tingsrätten.

– För övrigt tycker jag att man ska se till att tydligt avtala om åtgärdens belägenhet och areal samt vad man avser att utföra.   

– Utveckla i punktform det som är viktigt för dig, gärna med mätbara kriterier. Klargör också vad som ska gälla om dessa mål inte uppfylls. Fastställ också vad som gäller kring ekonomin.

– Om avtalet avser inmätning och prisräkning mot prislista och premie bör det tydligt framgå om det är prislistan vid kontraktstillfället eller vid inmätningstillfället som gäller.

– Om ni avtalar om ett fast nettopris per kubikmeter kan det vara bra att vara tydlig vad som gäller för samtliga sortiment som grot, brännved och vrak. Hur mäts volymen och av vem?

– Vidare är det viktigt att fastställa avtalets längd. Som längst kan en avverkningsrätt kontrakteras på fem år. Avtala också om hur återställning av skador ska skötas. Om du upprättar en betalningsplan, får du då ränta på dina innestående medel?

Ibland kan jag se att man inte har kommunicerat tillräckligt tydligt med varandra. Då har slutresultatet avvikit från skogsägarens uppfattning och missnöje uppstår. Ofta helt i onödan.

Vilka kostnader ska man titta på?

– Likväl som intäkter är viktiga, är det intressant att bevaka kostnadssidan. Den går också att konkurrensutsätta, men då kan ibland kvaliteten i utförandet vara i fara. Var uppmärksam på administrationsavgifter. Vem bekostar snöröjning? Vem betalar eventuella vägavgifter? Får du betala kostnadsränta på dellikvider?

Finns det några vanliga misstag som du sett att skogsägare gör vid virkesaffärer?

– Ibland kan jag se att man inte har kommunicerat tillräckligt tydligt med varandra. Då har slutresultatet avvikit från skogsägarens uppfattning och missnöje uppstår. Ofta helt i onödan.