Beredskap och resiliens – skogens roll i ett robust Norden var temat för konferensen. Fokus låg på att stärka samarbeten och synliggöra skogen i klimat-, energi- och beredskapsfrågor.
Det pågår en hel del samarbeten redan idag. Bland annat nämndes en nordisk genbank för skogliga träd samt samarbeten kring tidig branddetektering.
Men det kan bli bättre. Morgane Merlin, forskare från Norska institutet för bioekonomi, gav exempel.
– I Norden är vi mycket duktiga på att inventera och samla skogliga data. Men försök att begära ut data från ett grannland så får ni se hur lätt det är, sa hon ironiskt.
Det behövs också en harmonisering. Idag kan exempelvis tidsavgränsningar skilja sig åt mellan olika länders data.
Inställningen till öppenhet kan också variera.
– I Spanien och Frankrike ligger data helt öppet medan Norge håller den stängd, sa hon.
Skogens roll i en god beredskap lyftes flera gånger. Magnus Berg, näringspolitisk chef på Skogsindustrierna, sa att vägar, terminaler och skogsprodukter är viktiga inslag.
– Jag gillar ordet ”robusthet”. För mig innebär det att industrin ska kunna fortsätta oavsett vad som händer, folk ska kunna fortsätta gå till jobbet, sa han.
Annan krisnytta nämndes också.
– Hemma i Finland åt folk barkbröd under andra världskriget, sa Anne-Christine Ritschkoff, från Nordforsks utlysningskommitté.
En fråga som återkom är hur insatta skogens beslutsfattare är i skogen som resurs i kristider.
Svaret verkar bli: inte särskilt mycket. Man är inte motvilligt inställd men det tycks som om initiativen uteblir. Magnus Berg beskrev det som att beslutsfattare ”öppnar dörren när man knackar på”.
Exemplen på behov av gemensam forskning var flera.
Morgane Merlin pratade om effekten av klimatförändringar som noterats i både Sverige och Norge sedan 1961. I vissa regioner har temperaturen ökat med upp till 1,5 grader vilket ger en 20-40 dagar längre växtsäsong.
Det ligger nära till hans att tänka att virkesvolymerna ökar.
Men då har man inte räknat med skadorna från vind, snö, brand och storm. Och de är betydande, visade hon.
– Vi behöver bättre förstå riskerna, både genom övervakning och experiment i fält, sa hon.
Magnus Kindbom, skogsdirektör från LRF Skogsägarna, hade gärna velat se mer forskning kring den brukade skogens betydelse för landsbygdsekonomin och tryggad matförsörjning.
LRF har gjort egna undersökningar som visar hur skogs- och jordbruk hör ihop. Skogen finansierar investeringar i jordbruket och är många gånger en förutsättning för att man bor kvar och verkar på landsbygden.
– Integrera skogsbruket i arbetet med resiliens och beredskap, uppmanade han också beslutsfattare och myndigheter.
Om Nordic Forest Summit: Mötesplats för skogsnäringen, forskningen och politiken i Norden. Arrangörer var Föreningen Skogen och NSF (Nordiska skogsägarorganisationernas förbund) som representerar familjeskogsbruket i Norden och SNS (Samnordisk skogsforskning) som är ett samarbetsorgan för att främja skogsforskning samt vara rådgivande i skogsfrågor till Nordiska ministerrådet. Konferensen ägde rum 22 april på Fotografiska i Stockholm.
Om resiliens: Förmågan att hantera förändringar, motstå störningar och återhämta sig efter kriser.
Och så var det prisutdelning…
Värdiga vinnare tog emot sina priser av såväl Föreningen Skogen som SNS på Nordic Forest Summit.
Alldeles nytt var priset Forest Collaboration Award som delas ut till person som bidragit till att stärka det skogliga samarbetet i Norden. Bakom priset står SNS (samnordisk forskning).
Den första pristagaren heter Liisa Sarenmaa och har enligt motiveringen bidragit på ett extraordinärt sätt till att modernisera det skogliga samarbetet i Norden.
Hon har under sin tid på Ministeriet för jord- och skogsbruk i Finland haft en nyckelroll i att bygga upp en digital infrastruktur, med integrerade data och kunskapsbaserat beslutsstöd. Hon har på så sätt byggt broar mellan länder och forskare och beslutsfattare.
”Med sitt strategiska och innovativa arbetssätt har hon kopplat ihop nationella mål med de nordiska”, skriver SNS.
Föreningen Skogen belönade, som tidigare nämnts, Peter Holmgren med Greve Carl Bernadottes skogspris. På plats på scenen för att motta Guldkvistar var Caroline Rothpfeffer och Thomas Thuresson (längst till höger i bild).
Prisutdelare var greve Claes Bernadotte af Wisborg, vars far instiftade skogspriset, och representanter för SNS och Föreningen Skogen.
Läs mer om Föreningen Skogens pristagare.
