Skogens mysterier

Lav gäckar vetenskap

IGÅR Lavar vet väl alla vad det är. Eller? Nä, inte vetenskapen. Inte ens biologins främsta forskare är fullt på det klara med exakt vad en lav faktiskt är.

Lav gäckar vetenskap
Lavar saknar rötter och åsamkar ingen som helst skada på de organiska underlag som de växer på, exempelvis träd. Stenlevande lavar utsöndrar däremot en syra som löser upp mineralen, som blir till näring för laven. Foto: Kristin Pineda Svenske

Låst artikel för våra prenumeranter

Du är inloggad på Skogen, men du saknar behörighet till detta material.

Vänligen besök din profilsida för att se vilka av våra produkter som du har tillgång till samt mer information.

Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår support.

Var vänlig ladda om sidan

Vi kunde inte säkerställa om du är inloggad eller inte. Var vänlig ladda om denna sida.

Vill du läsa hela artikeln?

Föreningen Skogen

Då behöver du bli prenumerant på Tidningen Skogen, en helt oberoende tidning för ett lönsamt skogsbruk och god naturvård.Skoglig läsning under hela året där du får nörda ner dig i skogsskötsel, virkesmarknad och teknik.Du har även valmöjligheten att bli medlem i Föreningen Skogen för att ta del av ännu mer kunskap genom exkursioner och digitala skogsfrukostar.

  • Tillgång till artiklar på skogen.se
  • Tidningen Skogen hem till brevlådan (11 nr)
  • E-tidning
  • Mediaarkiv
Se prenumererationserbjudanden här Köp prenumeration här

Redan prenumerant?

Prenumererar du redan på Tidningen Skogen? Då loggar du in på ditt konto här:

Omkring 2 100 av världens 13 500 identifierade lavar förekommer i Sverige. Vanligen förknippar vi dem med skogsmark, men lavar lever även i världens torraste öknar, på vattentäckta klippor och stenar i salt- och sötvatten, till och med på Himalayas bergstoppar på 7 400 meters höjd.

Ingen annan organism – om vi för ett ögonblick, egentligen felaktigt, tillåter oss att kalla dem så – på jorden är lika anpassningsbar.

Nej, en lav är inte någon organism. Det är heller inte någon växt eller en svamp. Det är i själva verket en symbios, alltså en form av samlevnad mellan två olika organismer: en svamp och en alg eller bakterie.

Svampens tunna celltrådar, hyferna, bygger upp lavens kropp som bereder skydd och suger upp vatten. Algen hanterar fotosyntesen, vilket genererar energi till det lukrativa samarbetet.

Lavar spelar en enorm roll för jordens ekosystem. De utgör boplatser och föda åt djur och insekter. De renar luften och skyddar träd från vind, regn och snö. De ger goda indikationer på ett naturområdes luftkvalitet, markbonitet och skogsbeståndets ålder.

Lavar har därtill visat sig ha antibakteriella, inflammations- och cancerhämmande egenskaper. Och då har forskarvärlden ännu bara skrapat lite på ytan till lavarnas mystiska värld.

Vad som länge har givit forskarna huvudbry är lavarnas motsträvighet till att låta sig inordnas i den biologiska systematiken. För enkelhetens skull ordnas lavar därför in efter sin svampkomponent. Den metoden försvårades då svensk forskning 2016 visade att två olika svampar ibland ingår i samarbetet. Ännu värre blev det 2019, då man hittade tre svampar i en och samma lav!

För att krångla till det ytterligare har man även upptäckt en typ av svamp som växer ovanpå lavar, men inte ingår i symbiosen. Men det tar vi en annan gång.

Havstenssund i Bohuslän, lav och hemlig gäst. Foto: Kristin Pineda Svenske
Fönsterlav. Foto: Kristin Pineda Svenske
Foto: Kristin Pineda Svenske
Hämtar fler artiklar
Till Skogen startsida
På väg
Lena får första naturvårdspriset
SkogsJobb