Med klimatförändringarna kommer extremväder som torka, skyfall och storm att öka, tror forskarna, kanske även med insektsangrepp som följd.
Enligt Emma Holmström som är professor vid SLU bör vi vara beredda på stora, snabba förändringar. Marker och ståndorter kan förändras så att vissa bestånd eller trädslag inte kommer att passa i områden där de växer bra i dag.
– Klimatet kan ställa allt på ända och även förändra bördigheter och markanvändning, säger hon.
Förbered dig mentalt på att det är klimatanpassning som gäller nu.
Dagens skogsbruk måste ta hänsyn till detta och anpassas till nya förutsättningar.
– Förbered dig mentalt på att det är klimatanpassning som gäller nu, säger Emma Holmström.
Det kan göras genom bland annat variation.
– Man kan göra skogsfastigheten mindre sårbar genom att odla många olika trädslag med olika skötsel och beståndstätet. Det gynnar både produktion och biologisk mångfald att inte göra likadant överallt.
Men allt går inte att planera eller förutse, så klimatanpassning innebär också att vara flexibel. Den som är lyhörd för förändringar och snabb att prioritera om kan fort åtgärda skador eller exempelvis gallra extra för ett torkstressat bestånd.
I dag planeras gallring ofta efter index och ålder, men gallringsbehovet kan även bedömas utifrån skaderisk. Enligt Emma Holmström kan hård gallring vara en nödlösning där torka försämrar tillväxten. Hårda gallringar sänker produktionen, men ger kvarvarande träd mer vatten och näring så att de blir mindre stressade.
– Man kan lägga till mer tork- eller stormkänsliga områden i gallringsplanen. Det gynnar speciellt större fastigheter som har svårare att prioritera om och göra räddningsinsatser vid behov.
Variation kan till exempel innebära att man testar ett nytt trädslag. Hybridasp och annat snabbväxande löv kräver hägn, men kan ge avkastning under flera år. Plantera litet björk eller lärk och se vilken del av fastigheten det passar på. Det tar tid att lära känna ett nytt trädslag och vilken typ av markberedning och skötsel som funkar bäst.
Skogsägare som har törskate eller viltproblem men inte gillar contorta kan prova sibirisk lärk. Den räknas som inhemsk och betas inte lika hårt som tall. Enligt Emma Holmström passar den bra i blandskog.
– Man kan till exempel plantera gruppvisa blandningar av lärk och gran eller lärk och tall, beroende på ståndort, och gradvis lära sig mer om trädslagets egenskaper, säger hon.
Det kan innebära mer arbete, blandskog kan vara lite svårare att sköta.
– Ibland kräver den mer ingrepp, men det blir inte samma upplevelse av planterad skog om man bryter upp föryngringen med olika trädslag i varierade förband.
Stigande värme och nederbörd förlänger vegetationsperioden, vilket kan hota lavmarkerna. De är oumbärliga för rennäring, biodiversitet och miljömål, men i norr har de minskat dramatiskt de senaste decennierna. Glesa bestånd med varierad täthet ökar troligen möjligheterna att hålla lavmarker livskraftiga och glädjer renarna.
Med torrare klimat kan det behövas mer vatten. En blå plan, det vill säga en landskapsplanering för skogens vatten, underlättar att behålla vatten i skogen och mildra torkskador.
Björk är inte mer torktålig än gran eller tall, men en bra riskspridare.
Röj fram och gynna löv längs vattendragen och på utvalda ställen, som oaser. Glöm inte att växla mellan tätt och glest. På frisk eller bördig mark kan man plantera björk, eller gynna det naturliga uppslaget.
– Björk är inte mer torktålig än gran eller tall, men en bra riskspridare. Vanlig asp eller hybridasp är mer torktålig, men kräver i dagsläget vilthägn. Blir klimatet torrare kan vanlig asp vara ett framtidsträdslag. Det vore trevligt om man investerade i plantproduktion av den, säger Emma Holmström.
Tall kräver ofta strategi mot viltbete, som frystejp eller ull på tall- och björktoppar, eller viltskyddsmedel. Se det som en investering och var noggrann, råder Emma Holmström, annars kommer viltet att styra trädslagsvalet.
Men betesskador kan också uppstå trots skydd. Ha kontakt med älgförvaltningen och följ viltstammarna. Spara så mycket rönn, asp, sälg och ek (rase) att djuren inte kan äta allt.
– Det är en viktig klimatanpassning att värna om de trädslag vi har. Viltbetet försämrar inte bara tillväxten, det kan även förändra trädslagssammansättningen, vilket påverkar ekosystemet negativt.
