Nu har den kommit.
Regeringens första skogsproposition, byggd på Göran Örlanders utredning, ligger på bordet.
Det är tydligt att regeringen vill stärka förutsättningarna för ett aktivt skogsbruk och därmed skogens möjligheter att bidra till den gröna omställningen av samhället.
Förenklade regelverk, minskad dubbelprövning och kortare ledtider är inte små saker. För en enskild skogsägare handlar det om något så grundläggande som att kunna planera sin verksamhet utan att fastna i otydliga processer.
Här finns en välkommen ambition att öka förutsägbarheten något som länge varit en bristvara.
Det är också positivt att äganderätten lyfts tydligare. Skogen är inte bara en resurs i ett klimatpolitiskt system, utan en långsiktig investering, ofta över generationer. Att staten signalerar större respekt för detta är viktigt, både för tilliten och för viljan att investera i skog.
Men samtidigt infinner sig en känsla av att detta bara är halva bilden.
För där skogsägare länge efterfrågat tydlighet kring artskydd och ersättningsfrågor, är propositionen mer försiktig. Här lämnas de svåraste frågorna fortfarande öppna. Vad händer när brukandet stoppas? Vilket ansvar tar staten? Hur säkerställs rättssäkerhet i praktiken inte bara i teorin?
Det är frågor som inte försvinner för att de skjuts på framtiden. Tvärtom riskerar osäkerheten att bestå, trots att andra delar av regelverket förenklas.
Ur Föreningen Skogens perspektiv är det här en klassisk avvägning.
Skogen ska bidra – till klimatnytta, biologisk mångfald och ekonomisk utveckling. Därför måste den också brukas. Ett aktivt och hållbart skogsbruk förutsätter att markägaren har både ansvar, frihet och rimliga villkor.
Därför är det problematiskt när reformer kommer stegvis utan att helheten tydliggörs. Risken är att vi bygger ett system där vissa delar fungerar bättre, medan andra fortsatt skaver.
Samtidigt ska vi inte underskatta betydelsen av det som nu läggs fram. Det här är ett skifte i tonläge. Från detaljstyrning och otydlighet, till ambitionen om ett mer sammanhållet regelverk. Det är en rörelse som förtjänar uppskattning och att tas på allvar.
Men nästa steg blir avgörande.
För om inte frågorna om ersättning, ansvar och rättssäkerhet får sin lösning, kommer förtroendet att fortsätta prövas. Och utan förtroende inget långsiktigt skogsbruk.
Skogsproppen är här. Men arbetet med att skapa en stabil och hållbar spelplan för Sveriges skogsägare har bara börjat.
JOHAN LARSSON
Generalsekreterare Föreningen Skogen
Chefredaktör SKOGEN