Pristagaren uppmanar: ”Kom  ut ur skogen”

Peter Holmgren är skoglig doktor och jägmästare som sedan 2018 driver konsultbolaget Future Vistas. Ett av hans uppdrag där ligger bakom att Föreningen Skogen tilldelar honom Greve Carl Bernadottes skogspris 2026: Han belönas för sin centrala roll i utvecklandet av den internationella standarden iso 13391, Dynamiska effekter på växthusgaser av trä och träbaserade produkter.

Standarden tar ett helhetsgrepp om skogens klimatnytta och i beräkningarna ingår såväl skogens koldioxidbalans och inlagring i träprodukter som utsläpp i värdekedjan. Det mest nydanande är att den även räknar med de klimatutsläpp som kan undvikas tack vare träbaserade produkter.

– Det har varit viktigt att synliggöra effekterna av de träbaserade produkterna, säger Peter Holmgren.

Han tycker att vi måste ”komma ut ur skogen” och prata mer om vad som händer i konsumtionsledet.

– Varje europé använder produkter från skogen varje dag under hela sitt liv, poängterar han.

Han tycker att det är konstigt att man så ofta pratar om skogsbruk utan att nämna konsumentprodukterna.

Vad skulle vi ha utan toapapper? Varmvatten?

– Tänk om man pratade om jordbruk på samma sätt, utan att nämna maten vi äter.

Och när skogens produkter väl nämns glöms ofta en viktig aspekt bort, nämligen vad de ersätter.

– Vad skulle vi ha utan toapapper? Varmvatten? Och tänk på alla glas- och konservburkar som ersätts av pappersförpackningar.

– Systembolaget har gjort en stor hållbarhetsvinst genom att byta vinflaskor i glas mot bag-in-box. Det ger inte bara klimatnytta vid tillverkningen, utan även vid transporter.

Han håller inte med kritiken som ofta riktas mot kortlivade skogsprodukter.

– De är också cirkulära och innebär att vi använder hela trädstammen utan svinn. Och återigen: Vad skulle vi ha i stället?

Han tycker att skogens produkter särbehandlas negativt.

– Jämför med fossila utsläpp, då belastas den som släpper ut och inte landet som säljer oljan. Men när vi avverkar här så belastas Sverige i beräkning av klimatpåverkan. Om vi sedan säljer svenskt trä till Tyskland som gör trähus, ja då kan Tyskland tillgodoräkna sig att deras utsläpp minskar. Det är lite orättvist.

Generellt tycker han att fokus, både i Sverige och ute i Europa, ofta ligger för mycket på att lämna skogen orörd.

– Studier om skogsbrukets negativa inverkan får enormt genomslag, även när de är undermåligt utförda. Tänk på artikeln i Nature för några år sedan som felaktigt hävdade att avverkningarna ökat dramatiskt i Finland och Sverige. Det rapporterades om den överallt, säger han och tillägger:

Jag vågar lova att den här studien kommer man inte kunna läsa om i dagstidningarna.

– I dagarna kom en studie som visar att mykorrhizasvampar, som är viktiga för den biologiska mångfalden, visserligen minskar vid kalavverkning men att de återkommer ganska snart i det nya beståndet. Jag vågar lova att den här studien kommer man inte kunna läsa om i dagstidningarna.

Peter Holmgren pratar gärna om nyttan med brukad skog. På frågor av personlig natur, som vad han gör på fritiden, svarar han mer pliktskyldigt.

– Vi är mycket i vårt gamla brukshus i Skebobruk, det blir en del trädgårds- och tomatodling.

Han säger också att det efter 20 år utomlands var ganska skönt att komma hem. Den internationella banan började i unga år, efter jägmästarutbildning och sedan doktorsexamen med en avhandling inom skoglig marklära.

– 1987 var jag i Filippinerna och karterade med hjälp av satellitbilder, minns han.

Ganska snart anställdes han av FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation FAO, där han hade en rad olika positioner under 14 år. Bland annat var han skogskötselchef, ansvarig för världsskogsinventeringen och under flera år avdelningschef för klimatfrågor för skog, jordbruk,fiske och matsäkerhet.

– Det blev mycket åkande på klimatmöten, säger han.

Läsare av SKOGEN minns kanske hans senaste utlandsstationering som chef över den globala skogsforskningsorganisationen Cifor med säte i Bogor i Indonesien. För sitt arbete där, med att driva den globala utvecklingen, belönades han med Guldkvisten 2016.

Det ger vårt gemensamma arbete med iso-standarden välbehövlig uppmärksamhet. Det var ett fantastiskt fint samarbete.

Året därpå återvände han och familjen till Sverige och här har det blivit en hel del konsultjobb, inte minst som författare av rapporter om skogsnäringens klimatpåverkan. Han är också en flitig debattör. Att han tilldelas skogspriset tycker han ”är riktigt kul”.

– Det ger ju vårt gemensamma arbete med iso-standarden välbehövlig uppmärksamhet. Det var så många inblandade – internationella forskare och miljöorganisationer – och så hade vi ett svenskt sekretariat. Det var ett fantastiskt fint samarbete, säger Peter Holmgren.

PETER HOLMGREN

Konsult och vd på Future Vistas, skoglig doktor och tidigare bl a ansvarig för skogliga klimat- och energifrågor på FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation FAO samt generaldirektör för Center for International Forestry Research i Indonesien.

JURYNS MOTIVERING: Peter Holmgren har spelat en central roll i arbetet med den internationella standarden för beräkning av skogens och dess produkters betydelse för klimatet, iso 13391. Den erbjuder en metodik för bedömning och rapportering av skogens koldioxidbalans, kolinlagringen i träprodukter och utsläpp i värdekedjan för en fullständig och rättvisande bild av skogens klimatnytta. Det har stor betydelse för skogsägare, industri, forskning och beslutsfattare.

I detta arbete har Peter Holmgren genom sitt ledarskap och engagemang inspirerat aktörer som SCA, Holmen och Södra med flera att implementera standarden och rapportera sina klimatbidrag på ett transparent och jämförbart sätt.