Enligt förslaget ska markägare ha rätt till samma ersättning som vid exempelvis reservatsbildning, alltså 125 procent av det förlorade värde som intrånget orsakar.
Regeringen skriver i ett pressmeddelande att när rätten till ersättning tydliggörs i lag skapas förutsättningar för att Skogsstyrelsen ska kunna komma överens med fastighetsägare på frivillig väg.
Några som gläds åt propositionen är LRF Skogsägarna. Det nya upplägget gör att utgångspunkten blir att staten ska bära kostnaderna om ärendet hamnar i domstol, hävdar de. Detta till skillnad mot idag när markägaren riskerar att behöva stå för samtliga rättegångskostnader.
– Det är bra att skogsägare inte tvingas gå till domstol för att få sin rättmätiga ersättning. Tecknas naturvårdsavtal behöver intrånget inte vara större än vad som krävs för att skydda den art som är aktuell. Det är bra både för markägaren och statskassan. Staten har med detta upplägg goda incitament för att komma överens om en rättvis ersättning, säger LRF Skogsägarnas ordförande Paul Christensson i ett pressmeddelande.
Regeringen vill att lagändringen ska vara genomförd första september i år. Men innan den träder ikraft ska den anmälas till EU-kommissionen som kontrollerar att EU:s bestämmelser om statligt stöd följs.
– Det är viktigt att detta hanteras skyndsamt så att skogsägare inte fortsatt ska stå i rättslöshet. Artskyddsbestämmelserna har fått förödande konsekvenser för många skogsägare. De har medfört att naturvärden som gynnat vissa arter blivit en ekonomisk och administrativ risk, vilket är direkt kontraproduktivt för naturvården. Ersättningsrätten är ett första viktigt steg för att undanröja den rättslöshet skogsägare befinner sig i kopplat till artskyddet, säger Paul Christensson.
Enligt regeringens förslag ska det, precis som vid andra områdesskydd, finnas möjlighet för staten att kräva tillbaka ersättningen. Detta om begränsningen upphör eller att markägaren utför åtgärder som strider mot det ersättningsgrundande beslutet