Vår främsta avsikt med ”Dialogens död” var att belysa hur skogsindustrins maktfullkomlighet och närmast oinskränkta resurser används för att tysta dess kritiker. Blivande ständige sekreteraren i Svenska akademien Ingrid Carlberg skriver i boken Marionetterna om hur olika hemliga organisationer byggs upp och sprider propaganda. Idag kallas de väl trollfabriker.
Vad värre är, idag drar sig inte institutionerna för att öppet sprida rena lögner, i bästa fall snedvridna fakta. Några typfall: Magnus Berg, näringspolitisk chef vid Skogsindustrierna skriver i Byggvärlden ”Svenskt skogsbruk ….. är internationellt sett en framgångssaga”. Och vidare om Catharina Holmström, som efterfrågar en mer seriös debatt, “Verkar ha missförstått det mesta om skogen”. Med andra ord, de som invänder mot Skogsindustrierna vet inte vad de talar om.
Vi får också acceptera att docent Lundqvist nedvärderande skriver ”Hyggesfritt skogsbruk är kejsarens nya kläder.” och Peter Holmgren i ATL: ”Miljöaktivisternas faktaresistens polariserar om skogen”. Miljöaktivisternas faktaresistens! Nej inte miljöaktivisternas – skogsindustrins företrädares faktaresistens. De är inga sannningsvittnen. De pratar på ren svenska, strunt.
Liten historielektion
Man kan lite förenklat säga att det moderna skogsbruket startade i mitten på 1960-talet. När den första skotaren, Kockums Brunett, ser dagens ljus. På dåvarande Domänverkets Barkenrevir utbrister förvaltaren stolt: Den är fantastisk. Men kör man fast då är det kört. Den här enkla meningen betyder att nu kan vi köra ut virket varifrån som helst och när vi vill. Glömt var urval av lämpliga sommar- och vintertrakter. Glömd var hänsynen till vattendragen. Med Brunettens uppträdande och den påföljande maskinutvecklingen började något alldeles nytt – drivningarnas förödande markskador på grund av tunga maskiner.
Att tala FÖR dagens skogsbruksmetoder är att blunda och sluta öronen. Den berättigade kritiken mot dagens skogsbruksmetoder stöds nu allt tydligare av en närmast enig svensk och internationell expertis. Låt oss ta några exempel.
Biologisk mångfald: ”Sveriges skogar närmar sig en ekologisk gräns” ur Supermiljöbloggen, 20 mars 2026.
Kolbalans: Aktade tidskriften Science, Urskogar lagrar betydligt mer kol än brukade skogar (Epoch Times 26 mars 2026). Och enligt SLU den 30 mars i år: ”Sällsynta svamparter återhämtar sig inte i avverkade skogar”. Tidningen Syre 20 mars: Stora kolförluster när naturskogar avverkas.
Kalhyggen: ”Inför totalt förbud mot kalhyggen” skriver Ulrica Hilmersson på DN.se, 19 mars 2026 och hänvisar till begreppet EKOCID, vilket ” innebär att helt eller till stor del utplåna en art eller ett ekosystem lokalt. Ett kalhygge utplånar ett fungerande, komplext ekosystem: skog.”Sist men inte minst är våra naturliga ekosystem, läs naturskogar, på väg att försvinna då bolag, kyrkan, skogsägareföreningar, alla, är på god väg att förstöra det sista vi svenskar har. Och visst är det allvar.
Ur DN 12 mars 2026: ”Sveriges sista oskyddade naturskogar kan vara borta om 25 år. Tjäderns livsmiljöer går ofta förlorade med storskaligt kalhyggesbruk. På bara några år har avverkningen av skogar med höga naturvärden fyrfaldigats. Med den takten försvinner de sista oskyddade gammelskogarna nedanför fjällen på ett kvarts sekel, varnar Skogsstyrelsen.
Marknadens dom kan bli hård
Som bekant har SCA på kort tid tappat tre stora kunder. Nestle´, Zalando och nu L’Oréal. Nesligt inte bara för SCA utan en prestigeförlust för hela svenska skogsnäringen. Tidigare VDn vid Obbola Linerboard och AB Iggesund Paperboard, tillika medlem i Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien, Åke Wikström skriver i Epoch Times: ”Svenskt skogsbruk ett sänke för framtidens skogsindustri” och ”Svenskt skogsbruk på väg att gå vilse”. En skogsindustriman som talar klarspråk och med bestämdhet hävdar är att dagens svenska trakthyggesbruk med kalhyggen är en katastrof. Inte minst för virkeskvaliteten!
På tal om historielöshet
Aktivister, vi som har mage att kritisera det rådande paradigmet – kalhyggesbruk, som föröder svensk natur i allt snabbare tempo.
Vi må med våra drygt 160 års erfarenhet visserligen kallas ”historielösa”, men låt os då avslutningsvis citera vår store markforskare Henrik Hesselman: ”Skogen har länge haft en matematisk period. Den ger sig tillkänna genom uppdragandet av likåldriga bestånd, kalhyggesbruk, ett starkt gynnande av de trädslag som i ekonomiskt hänseende ger den snabbaste vinsten samt lövträdens tillbakaträngande…. Träden står som soldater i linjeräta rader… Men på sina håll har nu en omsvängning i den skogliga diskussionen skett mot en mer biologisk tankegång. Skogen är inte bara en samling träd av viss ålder utan en organism. Skogsskötselns uppgift är att bringa den organismens liv till högsta fulländning och att undvika varje ingrepp som störande griper in i dess utveckling.” Sagt vid 1922 års Skogsvecka*. Det kunde sagts idag.
Sensmoral: Avverka de skogar som anlades för 100 år sedan och framåt! Låt resten vara ifred!
* ”Svensk skog i fara – sagt vid 60 skogsveckor” sammanställd av Henning Hamilton.
AGNETA BLOMQVIST
Författare och skogsdebattör
PETER LINDGREN
Civiljägmästare och organisationskonsult
Läs tidigare inlägg: