Rödlistan kommer i en ny och uppdaterad version vart femte år. Den här gången har omkring 23 000 olika arter bedömts, varav 23 procent blivit rödlistade.
Ett tydligt mönster, enligt SLU, är att andelen rödlistade arter är högre i artgrupper där kunskapsläget är bra. Exempelvis är 45 procent av Sveriges fågelarter rödlistade 2025. Av fiskarna är 32 procent rödlistade och av däggdjuren 35 procent. Detta är tre grupper där dataunderlaget generellt är bra och där det för många arter finns relativt långa tidsserier.
Arterna placeras in i olika kategorier beroende på hur allvarligt hotad arten är. Här hamnar älgen i kategorin där risken bedöms som lägst; nära hotad.
Märkligt, anser Svenska Jägareförbundet, som menar att antalet älgar i Sverige är stort.
– Rödlistan tar i älgens fall inte hänsyn till hur många älgar som finns, utan enbart till att den minskat i antal, säger Anders Nilsson, riksjaktvårdskonsulent på Svenska Jägareförbundet, i ett pressmeddelande.
På land är skogsbruk en vanlig orsak till att arter hotas. Stor påverkan har också minskande arealer av ängs- och betesmark med hög biologisk mångfald.
Marina miljöer påverkas av fiske, exempelvis bottentrålning, som inte enbart påverkar fiskbestånden utan även är negativt för en stor mängd andra arter. Ökad näringsbelastning och exploatering är andra faktorer som påverkar marina arter negativt.
Vissa arter har det gått sämre för jämfört med den senaste listan, exempelvis torsk, kummel, havskatt, hornuggla, fältpiplärka och igelkott.
Men positiva nyheter finns också. Bland de arter som inte längre anses hotade utan bedöms som livskraftiga finns havsörn, utter, myrbräcka och långbensgroda.