Skogsägare som fått ersättning i samband med naturvårdsavtal har löpt en stor risk att få se det mesta av pengarna försvinna i skatt. Anledningen är att ersättningen ses som inkomst av näringsverksamhet och att den hittills måste hanteras skattemässigt under det år skogsägaren får pengarna.
Från den 1 april öppnas nya möjligheter. Då införs ett naturvårdskonto som ska fungera ungefär som ett skogskonto där ersättningen skattemässigt kan fördelas över tio år.
– Det handlar inte om så många som berörs, men för de som gör det så kan det handla om stora belopp, säger Martin Mörman som är näringspolitisk skatteexpert på LRF.
Han tror att naturvårdskontot kan få fler skogsägare att bli intresserade av naturvårdsavtal.
– Många skogsägare är intresserade av denna typ av lösningar och då är det bra om de blir beskattade på ett rimligt sätt, säger Martin Mörman.
Det är också en positiv förändring som ger några kronor extra.
En annan förändring från och med april innebär att beskattning på ränta tas bort på pengar som är innestående på skogskonto, skogsskadekonto och naturvårdskonto. De tidigare reglerna har inneburit att räntan dubbelbeskattas.
– Det är också en positiv förändring som ger några kronor extra, säger Martin Mörman.
Ytterligare en nyhet är att den som avstått skog till staten för naturhänsyn kan placera pengarna i en ersättningsfond under maximalt tio år, utan att under den tiden behöva betala skatt på dem. Om skogsägaren efter tio år inte har gjort något förvärv återförs pengarna för beskattning, tillsammans med en tilläggsavgift på 30 procent.
Den senare syftar till att systemet inte ska missbrukas genom att skogsägare har pengarna i en ersättningsfond, får ränta på dem och sedan tar upp dem till beskattning.
Med en ersättningsfond blir det bättre än det varit, men det kan komma en bitter eftersmak.
LRF anser dock tilläggsavgiften på 30 procent är för hög och att 15 procent hade varit mer rimligt. Martin Mörman ser att det finns en risk att skogsägare inte hinner köpa ersättningsmark under de tio åren och att de då får en hög tilläggsavgift när de tar ut pengarna.
– Om det har bildats ett naturreservat så har förmodligen flera markägare fått sin mark inlöst och då är det kanske fyra-fem grannar som är på jakt efter en ny fastighet. Det är ganska stor risk att man inte hittar något som passar in i ens företag under de här tio åren, säger Martin Mörman.
Han tillägger att det också finns en risk att markägare köper en ersättningsfastighet som egentligen inte är optimal.
– Med en ersättningsfond blir det bättre än det varit, men det kan komma en bitter eftersmak, säger han.
Ytterligare ett par förändringar träder i kraft den 1 april. Den ena är att skogsägare ska kunna ha skogskonto, skogsskadekonto och naturvårdskonto i en utländsk bank. Den andra är att skogsägare som äger en skogsfastighet i ett annat EES-land ska kunna göra skogsavdrag även för den.
LÄS MER ”Dags att deklarera – och planera” i SKOGEN 2/2026.
TITTA Föreningen Skogens skogsfrukost om deklaration