Nytt nummer på väg

Stark industri skapar skogsvärde

25 mars Det finns en ganska enkel insikt som ibland verkar provocera: Utan en fungerande skogsindustri finns heller ingen fungerande marknad för skogsägaren. Det skriver Johan Larsson i sin ledare i nya numret – som har temat Skogsindustrins framtid.

Johan Larsson

Som skogstokig värmlänning har jag tillbringat en stor del av mitt liv i och omkring skogen. Jag har mött många skogsägare genom åren – vid köksbord, på exkursioner och längs grusvägar ute i landet. Samtalen handlar ofta om samma saker: Hur skogen mår, vad nästa generation ska göra med fastigheten och vad virket egentligen är värt.

Det är därför jag ibland höjer lite på ögonbrynen när jag får höra att jag skulle ”gå skogsindustrins ärenden”.

Mitt uppdrag som generalsekreterare för Föreningen Skogen är inte att företräda industrin. Det är inte heller att företräda enskilda intressen i sektorn. Uppdraget är att bidra till kunskap, dialog och långsiktigt hållbara förutsättningar för skogen.

Men i det uppdraget finns en ganska enkel insikt som ibland verkar provocera: Utan en fungerande skogsindustri finns heller ingen fungerande marknad för skogsägaren.

När skogen har vuxit färdigt behövs köpare – inte bara en, utan flera. Konkurrens mellan sågverk, massabruk och andra aktörer är det som i slutänden skapar värdet på virket. När industrin investerar i nya anläggningar eller utvecklar nya biobaserade produkter beskrivs det ofta som industriella satsningar, men i praktiken är det också investeringar i skogsägarens marknad.

”Att erkänna industrins betydelse är inte att ta dess parti. Det är att beskriva verkligheten.”

Den svenska skogsindustrin är dessutom i hög grad beroende av privatägda skogar. En stor del av råvaran kommer från familjeskogsbruket. Relationen mellan skogsägare och industri är därför inte ett motsatsförhållande, utan ett ömsesidigt beroende.

Detta är en upplåst artikel ur senaste numret av SKOGEN – ett smakprov. Teckna en prenumeration här för att inte missa något.

Det betyder förstås inte att alla intressen alltid sammanfaller. Prisförhandlingar, affärsmodeller och avverkningsnivåer kommer alltid att diskuteras. Så ska det vara. En fungerande marknad bygger på tydliga roller och ibland också på en viss spänning mellan parterna. Men att erkänna industrins betydelse är inte att ta dess parti. Det är att beskriva verkligheten.

Sverige har under lång tid haft något ganska unikt: En stark skogsindustri, ett aktivt privat skogsbruk och en tradition av samarbete i sektorn. Det är en viktig förklaring till att skogen kunnat skapa både exportintäkter, arbetstillfällen och klimatnytta.

Om industrin försvagas påverkar det inte bara regional sysselsättning eller exportstatistik. Det påverkar också i värdet på skogsägarens råvara.

Att värna skogsägaren och att förstå industrins betydelse är därför inte motsatser. Snarare tvärtom. För i slutänden är det ganska enkelt: Utan en stark skogsindustri riskerar skogsägaren att stå där med en växande resurs, men med färre som vill betala för den.

Hämtar fler artiklar
Till Skogen startsida
På väg
Lena får första naturvårdspriset
SkogsJobb