Låst artikel för våra prenumeranter
Vänligen besök din profilsida för att se vilka av våra produkter som du har tillgång till samt mer information.
Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår support.
Var vänlig ladda om sidan
Vill du läsa hela artikeln?
Då behöver du bli prenumerant på Tidningen Skogen, en helt oberoende tidning för ett lönsamt skogsbruk och god naturvård.Skoglig läsning under hela året där du får nörda ner dig i skogsskötsel, virkesmarknad och teknik.Du har även valmöjligheten att bli medlem i Föreningen Skogen för att ta del av ännu mer kunskap genom exkursioner och digitala skogsfrukostar.
- Tillgång till artiklar på skogen.se
- Tidningen Skogen hem till brevlådan (11 nr)
- E-tidning
- Mediaarkiv
Redan prenumerant?
Enligt Skogsstyrelsen röjs det inte tillräckligt mycket i svenska ungskogar, med följden att potentiell ökad tillväxt inte blir verklighet. Myndighetens analyser av Riksskogstaxeringens fältinventeringar pekar på röjningsbehov på mer än en miljon hektar om målet för skogsskötseln är optimal ekonomisk avkastning.
Eftersom röjningstakten är för låg innebär det också att behovet ökar för varje år som går.
– Särskilt hos mindre privata skogsägare röjs det för lite, säger Alva Ringi som jobbar med digitalisering och skoglig planering på Skogforsk.
Hon ingår i en forskargrupp som arbetar med att ta fram en AI-modell för att utifrån fritt tillgängliga satellitbilder kunna skatta var röjningsbehoven finns och även bedöma hur lång tid insatserna förväntas ta.
Satellitbilderna har kombinerats med fältdata som har samlats in genom att röjarlag från tre olika företag på olika platser i Sverige försetts med koordinat- och tidsloggande mobilappar. På så vis kunde forskarna få en bild av hur lång tid det tog att röja ett visst bestånd.
Alva Ringi och hennes kollega Vilma Hägg Edelönn är båda civilingenjörer och kom in i projektet efter att datainsamlingen hade genomförts. De konstaterar att det finns potential i metoden, men att fler insamlingar av fältdata skulle behövas för att vidareutveckla AI-modellen.
– De data vi har i dag är inte tillräckliga för att kunna utveckla en modell som vi är trygga i skulle fungera bra över hela landet, säger Alva Ringi.
Projektet går nu mot sitt slut, men Vilma Hägg Edelönn hoppas på en fortsättning:
– Intresset från branschen är stort och vi har diskussioner med flera aktörer. Det finns mycket att vinna på att använda fritt tillgängliga fjärranalysdata för att skatta röjningsbehov jämfört med dagens metoder som till stor del bygger på visuella bedömningar från fältbesök eller helikopterinventeringar, säger hon.
FOTNOT Röjningsberget är en term som sedan 90-talet har använts om det ackumulerade röjningsbehov som under många år har skapats genom att röjning har eftersatts.