Låst artikel för våra prenumeranter
Vänligen besök din profilsida för att se vilka av våra produkter som du har tillgång till samt mer information.
Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår support.
Var vänlig ladda om sidan
Vill du läsa hela artikeln?
Då behöver du bli prenumerant på Tidningen Skogen, en helt oberoende tidning för ett lönsamt skogsbruk och god naturvård.Skoglig läsning under hela året där du får nörda ner dig i skogsskötsel, virkesmarknad och teknik.Du har även valmöjligheten att bli medlem i Föreningen Skogen för att ta del av ännu mer kunskap genom exkursioner och digitala skogsfrukostar.
- Tillgång till artiklar på skogen.se
- Tidningen Skogen hem till brevlådan (11 nr)
- E-tidning
- Mediaarkiv
Redan prenumerant?
Det är Stockholms universitet och Sveriges lantbruksuniversitet som räknat på hur gran kan växa i Götaland mellan åren 2005 – 2095.
– Vid ett scenario med måttliga växthusgasutsläpp kommer 55 procent av den svenska granskogen vid nästa sekelskifte att finnas i områden som inte är lämpliga för gran klimatmässigt. Vid ett scenario med höga utsläpp handlar det om hela 84 procent av granskogen, säger Caroline Greiser vid Stockholms universitet och en av studiens författare, i ett pressmeddelande.
Forskarnas data visar att volymen unga granar ökar över hela landet. Ökningen gäller även för områden där klimatet inte kommer att passa granen.
Att gran fortsätter nyplanteras, eller får stå kvar, i områden som passar dem allt sämre gör skogsbruket sårbart, menar de.
– Våra resultat visar att nyplantering av gran i södra Sverige innebär stora ekologiska och ekonomiska risker, eftersom träden kan drabbas av ökad dödlighet före avverkning till följd av klimatrelaterad stress som till exempel torka, stormfällning eller barkborreangrepp, säger Jeannette Eggers, medförfattare vid Sveriges lantbruksuniversitet.
Forskarna har använt sig av två klimatscenarier. Ett med måttliga utsläpp och med en uppskattad temperaturhöjning i Sverige med 3– 4,5 grader.
Det andra scenariot räknar med ökade utsläpp och temperaturhöjningen 4,5–6,5 grader. Beräkningarna kombineras med långsiktiga data från Riksskogstaxeringen.
Studien ”Spruce volyme increases across Sweden – despite decreasing future climate suitable areas” har varit publicerad i Scandinavian Journal of Forest Research.