Energi från ved skall vara av ondo och ”kortsiktiga produkter” som förpackningar, blöjor och tidningspapper tycks vara onödiga. Kolet i dessa produkter återvänder ju oftast snabbt till atmosfären. Men jag undrar: Skall vi till exempel lägga skatt på papper?
Skogliga räknenissar pekar också på att kortsiktiga produkter som förpackningar är bättre än alternativa produkter som kommer från olja.
Detta med substitution tycks dock vara svårt att sälja och gäller väl knappast för produkter som reklamblad. Men om det skulle kunna bli mindre konflikter i skogen om Sverige i fortsättningen gör långsiktiga skogsprodukter och Kina papper så låt gå.
Sedan länge har jag förövrigt själv med hänvisning till Glesingers bok från 1949 hävdat att vi måste börja gå mot träåldern. Vi har alltför länge varit i oljeåldern. Men säger man a bör man också säga b.
Hur når vi till mer långsiktiga produkter och mer vidareförädling i den grymma verkligheten?
Det virke som nu kan sågas i Sverige sågas. När det gäller övriga traditionella långlivade produkter så är det väl volymmässigt mest fråga om skivprodukter. Sverige har dock i stort sett konkurrerats ut. Vi har nu en nettoimport. Inte så märkligt för det var under en period en stor satsning på skivprodukter i Globala Syd. Det är väl inte särdeles troligt att svensk produktion av skivor kommer att byggas upp igen inom en nära framtid.
FABRIKSBYGGDA HUS LYFTE INTE
När mitt radhus byggdes år 1974 så kom det på lastbil i tre bitar. Toalettrullen satt på plats. Detta är framtiden trodde jag då. Men det har inte lyft. Jag ser fortfarande byggen där varje bräda slås fast med hammare. Husindustrin tycks ha problem. Finns det en lysande framtid att hoppas på? Jag börjar tvivla.
När jag växte upp fanns det här och där små möbelindustrier som vidareförädlade det sågat virke. Det mesta här i trakten är nu nerlagt. Kanske var det Ikea som konkurrerade ut merparten av möbelindustrin i Sverige. Deras tillverkning har i mycket flyttats till låglöneländer. Det finns dock i Sverige fortfarande många små företag eller verkstäder och viss export. Dörrar, golv och fönster är exempel. Finns det nu möjligheter för stor expansion? Jag känner viss tvekan.
Det har länge talats mycket om nya skogsprodukter baserade på träfiber. Nya bioraffinaderier presenteras ibland i pressen som det som skall förändra världen. Hittills tycks det inte ha blivit någon succé eller gett några stora volymer. Mest prat?
Mycket ved används för energi och ersätter olja. Bioenergi utgör 39 procent av den energi som används i Sverige. Det är mest fråga om skräpved och avfall. Brändes den inte skulle mycket i sinom tid ruttna.
SKALL VEDAVFALL RUTTNA?
Dock hävdar många att det är bättre för klimatet att använda olja än att använda ved. Energiinnehållet i ved är lägre än i olja och detta leder då till högre utsläpp.
Skall vedavfallet få ruttna?
Men etableras en plantering från noll i Syd så borde vedproduktion vara ett möjligt energialternativ till olja. Det har länge talats om att starta stora fabriker för produktion av etanol och metanol baserat på vedbiomassa, men detta tycks ha svårt att lyfta. Finns förutsättningar och råvara i Sverige?
I Sverige går alltså cirka 80 procent av veden så småningom till massaindustri och energi. Cirka 70 procent av massaveden går vidare till pappersindustrin i Sverige. I Sverige har delar av pappersindustrin konkurrerats ut under senare tid.
Man kan vara pessimist och prognosticera att stora delar av återstående pappersindustri också konkurreras ut så småningom. Även massan lär få konkurrens från länder med snabbväxande planteringar.
VAD ÄR ALTERNATIVET?
Man kan göra den pessimistiska prognosen att svenska skogsindustri om några decennier huvudsakligen kommer att bestå av sågverk och att avfall och små dimensioner alltmera kommer att användas som energi (”brännas”). Man kan hävda att ved är för värdefull för att brännas, men vad kommer att vara alternativet?
Man kan naturligtvis kritisera svenska skogsindustrin för att ha satsat på kvantitet och bulkprodukter istället för kvalitet och vidareförädling. Men nu är vi där vi är och den situationen är svår att ändra i all hast. Det tycks vara problem med att ändra dagens produktmix och även ökad vidareförädling tycks svårt.
I dagsläget hävdar många att vi hugger för mycket och det vore bra om skogarna fick stå och bli äldre. Detta skulle leda till minskad produktion, som skulle ge vissa lokala problem lokalt, men många skulle nog uppskatta den förändringen. Det finns uppenbarligen inget överskott av ved att använda för nya fantastiska produkter.
I sin gamla bok listar Glesinger energi, fodercellulosa, norrlandsbiffar (cellulosaburgare) alkohol, textilier, cellull, lim, syntetiskt gummi, hartser, plast, konstläder, tvål, såpa, lacker och lösningsmedel som produkter som ofta tillverkas av olja men som skulle kunna ha ved som bas.
Det finns säkert många nya produkter att lista. Men i stort sett är dagens produktion begränsad. Det är väl helt enkelt så att produkter som har olja som bas blir billigare än produkter som kommer från ved?
TÄNK OM AL GORE LYCKATS
Ponera att miljökämpen Al Gore vunnit presidentvalet i USA år 2000. Tänk om han lyckats övertala viktiga länder att höja skatten på olja med exempelvis tre procent per år under kommande 50 år. Jag är säker på att då hade den gröna omställningen gått snabbare än nu. Mer biomassa hade använts för att ersätta oljeprodukter.
Nu går förändringen trögt.
Det är lätt att i debatten säga att vi skall börja använda mera ved istället för olja. Men det verkar alltså inte som om marknaden klarar av att få denna nödvändiga förändring till stånd. Olja är för billigt. Det behövs nu ”politisk vilja” för att ändra på sakernas tillstånd. Dock tvivlar jag på att riksdagsmän skall börja bestämma vilka råvaror som skall användas. Vad göra?
Vad kan makthavare i praktiken göra? Det är lätt att peka på behovet av mer forskning. Men det tar tid att få resultat. Det tycks också vara så att ökad tillväxt är bra för klimatet vare sig veden sparas eller används. Skogsutredningen ger väl tillräckligt med förslag om ökad tillväxt. Ökad tillväxt och tätare skogar kan dock, lite beroende på definition, vara dåligt för den biologiska mångfalden.
Forskare har pekat på att mycket klimatnytta skulle vinnas på att bättre isolera byggnader i Europa och förbättra energianvändningen.
Det finns en stor potential. För detta skulle säkert mycket biomassa behövas och framförallt nya produkter behöva utvecklas. Detta tycks vara något som snabbt skulle kunna ge resultat. I Sverige tycks dock mycket lite hända, men det finns nog saker att göra om viljan finns.
Industrin tycks argumentera för att mer användning av vedråvara är bra. Men i dagsläget finns inget överskott på ved i Sverige och det återstår att se hur det blir i framtiden.
KORTSIKTIGA PRODUKTER BEHÖVS
Klimatet blir väl knappast bättre för att veden används till reklamblad?
Ett faktum är dock att merparten av dessa så kallade kortsiktiga produkter behövs. Vi klarar oss inte utan mat och matproduktion är inte alltid bra för klimatet. Vi klarar oss inte heller utan ved och det är inte heller alltid bra för klimatet.
Många forskare tycker dock att skogen borde kunna göra betydligt mer klimatnytta än i dag. Det är kanske rätt, men det skulle nog behövas en analys av fördelar och nackdelar med olika möjligheter. Jag misstänker att det nu finns mycket önsketänkande.
Svenska skogssektorn kan skönmålas, men också sägas ha stora problem. Det må vara önskvärt att öka vidareförädlingen, öka tillväxten, minska skogskonflikten, förlänga omloppstiden i skogen, minska avverkningen, öka avverkningen, förändra skogsskötselssystemen.
Behövs mer debatt?
Viktigare synes mig vara att diskutera vad som i praktiken är möjligt – och rimligt – att göra för att snabba på omställningen. Det finns fördelar och nackdelar med olika alternativ. Hur försöka göra det bästa möjliga av något som uppenbarligen är mycket svårt?
Jag fruktar att det kommer att visa sig svårt att göra mera långsiktiga produkter. Vi sitter fast i den produktmix vi har om marknaden får styra. Det betyder att vi riskerar att konkurreras ut av skogsindustrin i till exempel Latinamerika.
EN HÅRD SATSNING PÅ VIDAREFÖRÄDLING
Det skulle nog behövas en hård satsning på vidareförädling. Det skulle nog behövas en del kompletterande studier till den senaste skogsutredningen. Kanske skulle det behövas en konferens på KSLA för att diskutera hur senaste skogsutredningen behöver kompletteras.
För åtta år sedan skrev jag en artikel betitlad ”Nekrolog över svenskt skogsbruk”. Jag avslutade med att ”Det skulle inte skada om vissa försök gjordes att förstå vad som händer i globala skogssektorn utanför Västerbotten. Allt är inte frid och fröjd i Sverige”.
Kanske är det för tidigt att skriva nekrologen.
Patienten är vid liv, men troligen svårt sjuk. Medicineringen, vad som nu kan hjälpa, bör sättas in med det snaraste. Den första tabletten borde nog vara att få fram fakta om dagssituationen. Det är i dagsläget mycket löst tyckande. Månne inte detta med ”långsiktiga produkter” hör dit?
REIDAR PERSSON
Småskogsbonde, före detta biståndsbyråkrat