Den första mars tillträder Staffan Norin som ny generaldirektör för Skogsstyrelsen och efterträder därmed Herman Sundqvist, vars förordnande går ut.
Men ny på myndigheten är han inte, och egentligen inte som generaldirektör heller. Han började där för drygt 30 år sedan och redan i samband med att Sundqvist rekryterades var han tillförordnad på posten.
– Jag har alltid velat jobba med skog. Både för att naturen är så spännande, och för att det berör så många människor och olika delar av samhället, säger Staffan Norin.
Redan i högstadiet hade han en praoplats på dåvarande regionala Skogsvårdsstyrelsen och efter jägmästarutbildning och några ströjobb i ungdomen har han varit myndigheten trogen. Bland annat som chef för region nord i tolv år, ställföreträdande generaldirektör och chef för skogsavdelningen.
Staffan Norin är uppvuxen med skog och ett tidigt minne är när han som liten parvel sitter med sin pappa på timmerlasset bakom en nordsvensk häst. Färden går med släde genom en vintrig skog i vid släktgården i Gräsmark. Samma värmländska skogsgård äger han nu tillsammans med sin bror.
På frågan om hur skogsägarna kommer att märka att Skogsstyrelsen har en ny generaldirektör svarar han diplomatiskt.
– Vi jobbar på politiskt uppdrag, så det beror på vilka politiska beslut som tas.
Men han säger också att regeringen tycks nöjd med den linje som Skogsstyrelsen har haft på senare tid.
– Annars skulle man nog inte ha utsett den ställföreträdande generaldirektören till ordinarie.
Något som ändå kommer att märkas, både internt och utåt, är särskilda satsningar på rådgivning och kunskapsförmedling till skogsägare, till exempel kring artskyddsfrågor och klimatanpassning.
– Det kommer att bli både fysiska gruppträffar, liksom utbildningar på skärmen.
Det ska också satsas mer på tillsynsverksamheten framöver.
– Vi vill kunna hantera ärenden snabbare och hjälpa skogsägare att göra rätt och förstå regelverken, säger Staffan Norin.
Bland myndighetens största utmaningar ser han klimatanpassning i syfte att skapa friska, växande skogar i framtiden. En annan är att säkra tillgången på data om skogen.
– Det handlar både om hur vi kan bidra med kunskap och information om skogen till skogsägare och beslutsfattare, men också om hur vi ska skydda och öka vår datasäkerhet
En annan utmaning – som tycks ligga den nya generaldirektören nära hjärtat –handlar om att understödja skogsägarengagemang.
– Drygt 300 000 skogsägares engagemang är avgörande för att nå samhällets mål och behov av vad skogen ger. De måste känna framtidstro för att de ska vilja satsa på sin skog.
Det handlar delvis om att få stöd med kunskap och råd, säger han.
– Men också om tydliga regelverk gällande exempelvis ekonomisk ersättning för att inte avverka sin skog.
Hur man bygger engagemang och ledarskap är också något som Staffan intresserar sig för på fritiden som tränare och ordförande för en idrottsklubb samt i ett integrationsarbete med träffar och aktiviteter mellan nya och ”gamla” svenskar.
– Jag är också aktiv i en förening för ett idrottsprojekt för utsatta områden i Sydafrika. Det skapar en sån framtidstro, det är väldigt roligt. Sydafrikanska ungdomar får komma till Sverige och tvärtom, och bo med familjer och utöva idrott tillsammans.
Han vistas också mycket till skogs. Det blev många skogsutflykter under de fyra barnens uppväxt, gärna till friluftsområdet Bäckhöjden utanför Umeå.
– Nu är barnen vuxna, mellan 25 och 31 år, men vi gillar fortfarande att vara tillsammans i skog och natur allihop.
KARIN LEPIKKO