Var vänlig ladda om sidan
Vill du läsa hela artikeln?

Då behöver du bli prenumerant på Tidningen Skogen, en helt oberoende tidning för ett lönsamt skogsbruk och god naturvård.Skoglig läsning under hela året där du får nörda ner dig i skogsskötsel, virkesmarknad och teknik.Du har även valmöjligheten att bli medlem i Föreningen Skogen för att ta del av ännu mer kunskap genom exkursioner och digitala skogsfrukostar.
- Tillgång till artiklar på skogen.se
- Tidningen Skogen hem till brevlådan (11 nr)
- E-tidning
- Mediaarkiv
Redan prenumerant?
Enligt rapporten Makten över skogen har den svenska skogspolitiken i stort sett legat fast i 30 år, trots stora förändringar i omvärlden.
Det här, anser utredarna, är resultatet av bland annat en dold påverkan och vad som beskrivs som svängdörrar mellan politik och näringsliv.
Det tar sig bland annat uttryck genom att statliga utredningar enligt dem domineras av människor med bakgrund i till exempel skogsindustrin. Statssekreterare, ministrar och politiska förhandlare uppges dessutom ofta ha bakgrund i, eller gå vidare till, lobbyföretag.
– Vi visar till exempel hur kontraktspolitik, som Januariavtalet, smälter samman med public-affairs-bolagens växande roll, och hur statssekreterare i allt högre grad utgör en grupp policyprofessionella som rör sig mellan Regeringskansliet och näringslivet. Den dolda påverkan snedvrider de demokratiska spelreglerna. Idéer som ska växa fram underifrån får allt svårare att höras eller fångas upp av partierna och kan inte konkurrera med resursstarka aktörer med tillgång till politiska nätverk, säger Jesper Svensson, forskare på Lunds universitet, i ett pressmeddelande från Skogsstyrelsen.
Utredarna nämner ytterligare två mekanismer som gör att skogspolitiken enligt dem inte förändrats nämnvärt sedan 1993 års politiska reform:
* En mycket långvarig marknadsintegrering av skogsprodukter där politiker och skogliga aktörer har en högvolymsstrategi som förstärker skogens nyttjande ur ett produktionsperspektiv.
* Politiska koalitioner, där regeringar förhandlar om skogspolitiken och kompromissar för att blidka stödpartier i utbyte mot regeringsmakten.
I rapporten föreslås bland annat ett transparensregister över lobbyister för att synliggöra påverkansarbetet.
En annan slutsats är att EU ”bakvägen”, och inte genom formella befogenheter, har en växande roll i svensk skogspolitik. Styrningen sker främst via klimat- , energi och miljöpolitik. I intervjuer framgår också att miljöorganisationer har täta band med EU-kommissionens generaldirektorat.
Rapporten har författats av Nils Droste, senior forskare på Lunds universitet, Ida Wallin, forskare på Sveriges lantbruksuniversitet och Jesper Svensson, forskare på Lunds universitet.
