Exkursionen har ett aktuellt tema och äger rum vartannat år på olika platser i det svenskspråkiga Finland. I somras gick den till skogarna runt Fiskars bruk, ungefär mitt emellan Åbo och Helsingfors, och artskydd stod i fokus.
Det är en stor och tung fråga, anser Daniela Andersson som är verksamhetsledare på Föreningen för skogskultur.
– I Finland har vi olika program och projekt som ger ersättningar för allt från flygekorren och övrig biologisk mångfald till restaurering och vård av skogsmark. Man får ersättningar och många är nöjda, men det finns också en gråzon och byråkrati som skapar frustration och osäkerhet, säger hon.
Det finns också missnöje med bland annat otillräckliga ersättningar.
– Vi har en infekterad debatt för tillfället kring tvångsfredning av skog och avsaknaden av vettiga ersättningar kring elgator och kraftledningar som dras i skogen.
SKOGEN var med på exkursionen och kunde konstatera att mycket av diskussionerna kring naturskydd känns igen från Sverige. Och diskussioner om vad som är en skog i naturtillstånd. I ett fall kunde Martin Knuts från Skogscentralen ge rakt svar på den senare frågan.
– Här finns ju stubbar, så nej, det är inte att betrakta som en skog i naturtillstånd, sa han.
Föreningen för skogskultur bildades 1910 och hade inledningsvis som uppgift att främja skogsbruk i kusttrakterna vid Bottniska och Finska viken samt i skärgården.
Mycket kom dock senare att handla om att återställa skogarna efter skövlingar till följd av bland annat krig och om krigsskadestånd till Ryssland. Föreningen grundade plantskolor och återplanterade stora delar av de förstörda skogarna.
Föreningen för skogskultur har i dag som uppgift att främja skogsbruk i samma områden.
– Den har stor roll som oberoende skoglig informationskanal i Svenskfinland. Vi jobbar för att på alla sätt främja det finlandssvenska skogsbruket, säger Daniela Andersson.
Föreningen delar vidare också ut bland annat resebidrag till skolor som vill göra skogsutflykter samt stöd och stipendier till studenter och skogsproffs.
Den ger också ut en tidning, Skogsbruket, som grundades 1931 och i dag är landets enda svenskspråkiga tidskrift för privatskogsbruket.
– Vi strävar att gå på djupet i alla ämnen som vi tar upp, ibland med grävande journalistik. Vi sprider skoglig information till barn, unga, skogsägare och skogsproffs. Jag vill att alla i familjen ska ha glädje av innehållet när den dimper ner i postlådan eller digitalt, säger Daniela Andersson.
FOTNOT Nästa sommarexkursion äger rum 2027. Läs mer på www.skogskultur.fi.
LITEN MOSSA VÄCKER STORA FRÅGOR
Exkursionen i Fiskars bruk i somras besökte bland annat ett sextioårigt granbestånd som inbjöd till både diskussion och en del olika tolkningar. Där förekom nämligen flera mossarter som anses hotade. Ingen av dem är visserligen fridlyst, men de kan påverkas negativt av skogsbruk.
Särskilt en, vedsäcksmossan, anses utrotningshotad och kan leda till tvingande åtgärder. I detta fall handlade det om en förekomst på ungefär 15 centimeter på en låga.
”Ett knivigt fall”, tyckte representanter för skogs- och naturvårdsmyndigheter som var på plats. Just här var miljön inte helt typisk, enligt naturskyddsexpert Esko Vuorinen från myndigheten NTM-centralen i Nyland.
Här saknades den mängd murken ved som normalt sett får mossan att spridas. Troligtvis har skuggande hasselbuskar och fuktiga närliggande marker spelat in. Att mossan ändå har lyckats sprida sig fick vissa av exkursionens deltagare att sinsemellan muttra och bolla frågan: Om mossan kan spridas i en brukad skog, ska man ändå avstå avverkning?
Exakt hur beslutet kommer att se ut kan ingen säga, men Esko Vuorinen skulle helst ha vela se en avsättning cirka 30 meter i åtminstone i en riktning, eller totalt cirka 0,2 hektar.