Var vänlig ladda om sidan
Vill du läsa hela artikeln?

Då behöver du bli prenumerant på Tidningen Skogen, en helt oberoende tidning för ett lönsamt skogsbruk och god naturvård.Skoglig läsning under hela året där du får nörda ner dig i skogsskötsel, virkesmarknad och teknik.Du har även valmöjligheten att bli medlem i Föreningen Skogen för att ta del av ännu mer kunskap genom exkursioner och digitala skogsfrukostar.
- Tillgång till artiklar på skogen.se
- Tidningen Skogen hem till brevlådan (11 nr)
- E-tidning
- Mediaarkiv
Redan prenumerant?
Orsa besparingsskog i Dalarna förvaltar 75 000 hektar, varav 60 000 hektar är produktiv skogsmark. Det finns cirka 2 500 delägare som har röstetal enligt det jordtal, eller ägarandel, som en fastighet har.
– Det är många viljor och vi är också påpassade utifrån – från samhälle, kommuninvånare och frivilligorganisationer som har synpunkter på vårt skogsbruk. Det finns alltifrån de som vill göra reservat av allt till de som vill ha maximal virkesproduktion, säger förvaltaren Per Eriksson.
Skötseln måste dock utgå från delägarnas beslut på stämman och hittills har inte några stora förändringar skett. Cirka 40 procent av den totala arealen är avsatt för naturvård eller orörd och på resterande 60 procent bedrivs produktivt skogsbruk.
Varje år avverkas 120 000 fastkubikmeter. De kommande åren kommer inte slutavverkningarna att öka nämnvärt, däremot ökar gallringarna eftersom det är många skogar som växer in i den åldern då det finns ett behov av att gallra.
Per Eriksson tycker att trakthyggesbruk har fått ett oförtjänt dåligt rykte och han vill lyfta fram dess fördelar. För cirka 70 år sedan började Orsa besparingsskog praktisera trakthyggesbruk på de områden som var restskogar från tidigare dimensionshuggningar. Det har lett till en högre virkesproduktion.
– Skötta skogar blir nu avverkningsmogna och det innebär mindre hyggen för samma volym, säger Per Eriksson.
Han tycker att det blir tokigt om man tror att enbart hyggesfria skötselmetoder är räddningen för svenskt skogsbruk. I stället är risken stor för monokulturer, fler körskador och att man måste avverka de större träden som man egentligen vill ha som naturvårdsträd, säger han.
– Vi har en mycket större flexibilitet genom att tillämpa trakthyggesbruk, bevarande och kontinuitetsskogsbruk, säger Per Eriksson.
Orsa besparingsskog ser samtidigt möjligheter till inkomster i de områden som inte brukas, genom att sälja biodiversitetskrediter. Per Eriksson tror inte att det påverkar virkesflödet från Orsa besparingsskog, eftersom markinnehavet är så stort.
– Det är en så pass marginell företeelse så det är inga motsatsförhållanden.

Häradsallmänningarna som finns i Svealand och norra Götaland är också gemensamt ägda skogar. Var och en har en styrelse och en förvaltare. Övergripande beslut om skogen fattas dock av årsstämman.
– Vi påverkas hela tiden av nya fakta och ny kunskap och av förändrade värderingar i opinionen och hos ägarna, säger Erik Petré som är sekreterare i Sveriges häradsallmänningsförbund som är en intresseorganisation för 60 häradsallmänningar och sex sockenallmänningar.
Däremot påverkas de inte av att kyrkan förändrar sitt skogsbruk.
– I och med att häradsallmänningar ägs av skogsägare som i sin egen skog sett konsekvenserna av olika skogsbruk lär de inte påverkas av kyrkans utredning, säger Erik Petré.
