Var vänlig ladda om sidan
Vill du läsa hela artikeln?

Då behöver du bli prenumerant på Tidningen Skogen, en helt oberoende tidning för ett lönsamt skogsbruk och god naturvård.Skoglig läsning under hela året där du får nörda ner dig i skogsskötsel, virkesmarknad och teknik.Du har även valmöjligheten att bli medlem i Föreningen Skogen för att ta del av ännu mer kunskap genom exkursioner och digitala skogsfrukostar.
- Tillgång till artiklar på skogen.se
- Tidningen Skogen hem till brevlådan (11 nr)
- E-tidning
- Mediaarkiv
Redan prenumerant?
I november fastslog Svenska kyrkans högsta beslutande organ, kyrkomötet, en ny inriktning för förvaltningen av innehavet på drygt 400 000 hektar produktiv skogsmark. Den ska nu baseras på fyra jämbördiga hållbarhetsdimensioner; ekologisk, ekonomisk, social och andlig.
– Det är ett historiskt beslut, säger Ove Nystrand som är stiftsjägmästare i Karlstad.
Kyrkans egen skogsutredning som färdigställdes förra året föreslog ökad nationell styrning och en tidsplan för omställningen, men kyrkomötet vill i stället att stiften ska arbeta fram egna planer.
– Vi är inte uppifrånstyrda. Det är ingen liten sak för oss, utan det är vår identitet, sade Svenska kyrkans generalsekreterare Camilla Asp när hon medverkade vid Nationella skogsprogrammets årskonferens i Stockholm i november.

Hur omställningen påverkar framtida avverkningsvolymer är svårt att förutse. Skogsutredningen ville att den skulle genomföras relativt snabbt och bedömde därför att kyrkans nettointäkter från skogen skulle sjunka med en fjärdedel under en övergångsperiod. När varje stift gör sin egen plan blir en övergripande kalkyl ännu svårare att göra.
Ove Nystrand berättar att åtgärder som kan bli aktuella i Karlstads stift är att öka variationen, skapa mer lövskog och blandskog samt testa olika brukningssätt, men hur virkesflödena kommer att påverkas går inte att säga i dag.
– Vi är också nyfikna, men vi vet inte för det finns inte underlag för att göra beräkningar, säger Ove Nystrand.
När en plan väl är upprättad är det angeläget att göra konsekvensberäkningar, anser han.
Den årliga tillväxten i alla kyrkans skogar är 2,2 miljoner skogskubikmeter, varav 1,6 miljoner avverkas i nuvarande förvaltningsform. Danske Bank utgår i sitt senaste nyhetsbrev från skogsutredningens intäktsminskningar och räknar med att volymminskningen också blir en fjärdedel. Det innebär ett bortfall med 400 000 skogskubikmeter eller cirka 337 000 fastkubikmeter.
Ove Nystrand påpekar att Danske Banks uträkningar är spekulationer, men håller med om att virkesflödena från kyrkans skogar förändras i och med beslutet i kyrkomötet.
– Det kommer att synas lokalt och ge en effekt på virkesflödet, men var och hur mycket vet vi inte, säger Ove Nystrand.

Bruttoavverkningen i Sverige förra året bedöms uppgå till 87,6 miljoner skogskubikmeter, enligt Skogsstyrelsen. I det sammanhanget är det en liten del som kommer från kyrkans skogar, men vissa områden där kyrkans innehav är stort kan påverkas mer.
Härnösands stift har den största arealen produktiv skogsmark med nästan 70 000 hektar. I Karlstad, Västerås och Uppsala finns också mycket produktiv skogsmark, totalt nästan 200 000 hektar, vilket är hälften av kyrkans produktiva skogsmark.
Växjö stift har 48 000 hektar produktiv skogsmark och är en viktig leverantör till sågverk i Götaland, det område där konkurrensen om råvaran är störst i dag.
Det är inte bara kyrkan som ändrar sitt skogsbruk. Statliga skogsbolaget Sveaskog berättade för några år sedan att dess avverkningsvolymer minskar med cirka en miljon fastkubikmeter om året under en femårsperiod. Bolaget minskade också föryngringsavverkningen med 45 procent i Norrbotten under 2023, vilket påverkade virkesmarknaden i området.
Listan kan också göras lång över de kommuner som meddelat att inriktningen numera är hyggesfri och naturnära. Bland dem finns Göteborgs stad, Linköping, Täby och Växjö och i dessa kommuner har skogen inga avkastningskrav.
På senare tid har även Luleå anslutit sig och Haparanda och Gällivare har liknande planer. Piteå kommun tillämpar numera trakthyggesbruk i mindre omfattning, enligt lokalmedier.
Stiftelsen Skånska Landskap förvaltar och sköter mark åt fem andra stiftelser med ett samlat markinnehav på över 11 000 hektar. Den produktiva skogsmarken omfattar 9 000 hektar, varav stora delar är rekreationsområden.
Stiftelsen har fyra mål för skogen; rekreation, klimatanpassning, biologisk mångfald och produktion och målet är att ställa om 100 hektar per år till hyggesfritt. Nyligen fattades också beslut om en ny skötselstrategi, enligt vilken hälften av alla skogsbruksmetoder ska vara hyggesfria till 2050.
Emma Sandell Festin som är skoglig förvaltare på Skånska Landskap säger att stiftelsen ställer om där det är bäst lämpat och där skogen passar för olika hyggesfria metoder. Om omställningen av olika skäl inte lyckas finns alltid möjligheten att föryngringsavverka.
– Vi kommer fortsätta ta upp hyggen och om det till exempel blåser ner skog måste vi kanske hugga mer för att ett bestånd har trasats sönder, säger hon.
Skånska Landskap säljer 20 000 till 30 000 fastkubikmeter om året och det förändrade brukningssättet påverkar enligt Emma Sandell Festin inte volymen.
– De närmaste 15 till 20 åren blir det ingen negativ trend vad gäller virkesflödet för att vi ställer om. Vad som händer därefter är svårt att säga i dag, säger hon.
Hon påpekar att de skånska skogarna inte har återhämtat sig efter torråret 2018, vilket bland annat syns i de smalare årsringarna på nyligen avverkade granar.
– Jag förstår att man kan vara orolig för att virkesflödet kan minska när vi ställer om till hyggesfritt, men det är också mycket annat som spelar in, som klimatförändringar.

