Så inventeras världens skogar

Sedan förhistorisk tid har mat, vatten, ved, jord och sten varit människans viktigaste råvaror. När det gäller ved så har det ofta uppstått brist.

Ibland blev det till exempel brist på brännved runt städer. Stora problem var det också med skeppstimmer. England lade beslag på Burma på 1800-talet för att komma åt teaktillgångarna. Bristen på gruvtimmer i Tyskland på 1700-talet ledde fram till försök med ”uthålligt skogsbruk”.

När Europa skulle byggas upp efter andra världskriget så behövdes ved. FAO (Food and Agriculture Organisation of the UN), som skapats 1945, fick som en av sina första uppgifter att göra en världsskogsinventering.

I inledningen till den första världsskogsinventeringen (WFI 1948) så sägs att ”the whole world is suffering from the shortages of forest products”. Ett problem i den inventeringen var definitionen av skog. ”Forested land” definierades som ”Lands bearing vegetative associations dominated by trees of any size, capable of producing timber or other forest products…..”. Länderna tolkade nog definitionen lite varierande.

I WFI 1948 gavs skogsmarkens areal som cirka 4 miljarder hektar. Dock uppgavs att bara 2,6 miljarder hektar var produktiva.

FAO har sedan dess fortsatt med världsskogsinventeringar. Sedan 2000 görs en World Forest Resources Assessment (FRA) vart femte år. Informationen samlas in med frågeformulär.

FAO genomför dock ett program där personal i länderna, som arbetar med enkäterna, får utbildning. Det är viktigt att länderna är aktiva i arbetet. FAO har också ett parallellt projekt där viss kompletterande information för regioner samlas in med hjälp av satelliter.

Mycket arbete har lagts ned på att komma fram till bra definitioner. Skog definieras nu som att ”skog är ett område som är större än 0,5 hektar, som täcks till 10 procent av trädkronor och som inte används som jordbruksmark eller stadsbebyggelse.” Detta betyder att mycket öppna skogar inkluderas i ”skog”.

Under en period gav FAO information för ”slutna” och ”öppna skogar” (till exempel savannskogar). Sedan 1990 finns dock bara en typ av skog.

FRA 2025 ger information om bland annat. skogsresurser, avskogning, övrig trädtäckt mark, primär skog, planteringar, virkesförråd, biomassa, ägarförhållanden och skador (till exempel eldar, insekter). Tabellen nedan ger några siffror om arealen (i miljoner hektar).

Enligt tabellen så finns skog på cirka 4 miljarder hektar eller 32 procent av världens landareal. I denna areal ingår dock som nämnts mycket öppna savannskogar och dylikt. Det som kan kallas sluten skog täcker kanske 2,8 miljarder hektar.

FRA 2025 ger också information om arealen med mycket öppna träd och buskområden. Den globala siffran på 1,09 miljarder hektar är förmodligen en underskattning. Det finns studier baserade på satelliter som indikerar att arealen kan vara i storleksordningen 1,7 miljarder hektar.

Delar av jordbruksarealen och stadsbebyggelsen har ett trädtäcke på mer än 10 procent och skulle alltså kunna kallas skog. FRA 2025 har efterfrågat information om detta, men svarsfrekvensen var ganska låg. Studier som FAO gjort med satellit indikerar att arealen övrig trädtäckt mark kan ligga i storleksordningen 1,3 miljarder hektar. Denna trädresurs är mycket viktig och används ofta intensivt. Detta skulle betyda att åtminstone 7 miljarder hektar (54 %) av världens landareal täcks med någon sorts vedvegetation.

Avskogningsuppgifterna är det som väcker störst intresse. Med avskogning menas att skog tas bort och att marken används för till exempel jordbruk eller bebyggelse. I FRA2025 uppges att bruttoavskogningen är 10,9 miljoner hektar (det vill säga 0,26 %). Av avskogningen sker 86 procent i tropikerna medan bara 1 procent sker i boreala skogar.

Under perioden 2015-2025 återbeskogades dock 6,78 miljoner hektar per år. Den årliga nettoavskogningen för perioden blir därför 4,1 miljoner hektar. Nettoavskogningen är koncentrerad till Afrika och Sydamerika.

I övriga regioner, även Asien, sker en viss ökning av skogsarealen. Denna avskogning skulle betyda att världens skogar skulle försvinna på 1000 år. Det kan låta betryggande. I länder som Kambodja, Burkina Faso, Tchad och Somalia kan dock skogarna enligt trenderna försvinna inom 25 – 50 år.

Från World Resources Institute kommer löpande information om att 27 miljoner hektar med ”trädtäckt mark förloras” varje år. I den siffran ingår avskogning men också kalhyggen, eldar, insektsangrepp, svedjejordbruk och föryngring av trädplanteringar i jordbruket.

Dock kommer skog eller träd snabbt tillbaka på merparten av dessa områden. Det är inte säkert att arealen trädtäckt mark minskar. Den skulle kunna öka.

Det kan också nämnas att arealen planteringar ges som 312 miljoner hektar (7,5 %). Arealen primär skog (urskog) skattas till 1,18 miljarder hektar. Virkesförrådet uppges till 630 miljarder m³ (152 m³/hektar). Enligt rapporten har virkesförrådet i världens skogar ökat något sedan år 2000. Cirka 30 % av världens skogar har virkesproduktion som viktigaste användning. En skogsareal på 813 miljoner hektar finns i skyddade områden.

De siffror som ges för till exempel Sverige i FRA 2025 är ”rätta”. För många länder i globala Syd finns det däremot problem med noggrannheten. Ibland används gamla uppgifter. Informationen förbättras kontinuerligt. Dock är skogarna i till exempel Afrika ofta degraderade. Det skulle ofta behövas lite kompletterande kommentarer till siffrorna.

FAO har dock problem med att på ett ärligt sätt kommentera problem med ett medlemslands uppgifter. Jag kan som ett exempel på problem nämna att cirka 300 miljoner hektar finns i en svedjejordbrukscykel. Dessa områden kan klassas som jordbruksmark i träda eller skogsmark under föryngring. Båda bedömningarna är rätt.

FAO (FAOSTAT) ger också information om hur jordbruksmarken används. Bäst vore nog om FAO tog ansvar för att ge information om den totala globala markanvändningen. Nu är det till exempel så att betesmark i Afrika ofta också kan kallas skog.

FAO bör kunna räta ut dylika frågetecken.

REIDAR PERSSON

Småskogsbonde, före detta biståndsbyråkrat.