Om läslusten gör sig påmind när senaste numret av SKOGEN är färdigläst finns det gott om böcker om allt skogsrelaterat att förkovra sig i.
Oavsett om du vill lära dig mer om virkeslära, skogsbrukets hisitoria, djuren i skogen, träd i folktro eller försjunka i en roman – det finns (minst) en läsvärd bok om just detta där ute, var så säker. Här är ett ganska slumpmässigt urval av tips som vi hoppas kan väcka nyfikenhet. Låt SKOGEN bli din stigfinnare i bokskogen – din flottare på bokfloden!
SVERIGES SKOGAR UNDER 100 ÅR. RIKSSKOGSTAXERINGEN 1923-2023
Red Jonas Fridman, Kjell Danell (Gidlunds förlag, 2023)
I en faktaspäckad bok sammanställd av SLU får läsaren en bred bild av hur den svenska riksskogstaxeringen kom till, vad som har hänt sedan 1923 och hur den kan komma att utvecklas i framtiden. Boken inleds vid tidigt 1900-tal när skogspolitiken drev fram denna inventering efter skogsindustrins kraftiga expansion och ökande behov av råvara samt farhågorna att skogen inte skulle räcka till.
Den rädslan är påfallande aktuell även i dag, när skogen både ska producera virke och helst ska stå kvar för att binda kol.
Insamlade data om landets skogstillstånd används flitigt av myndigheter, organisationer och näringsliv och ligger till grund för politiska beslut och lagstiftning.
Vi får även läsa om riksskogstaxeringens roll i klimatrapporteringen och hur skogsstatistik används globalt.
– Förhoppningen är att den här boken ska fylla ett flertal funktioner, exempelvis som referenslitteratur, uppslagsverk, inspiration till andra typer av analyser eller som ren historieskrivning. Men främst hoppas jag att bokens samlade innehåll ska göra att läsarna förstår hur viktigt det är med en
väl fungerande riksskogstaxering, sa redaktören Jonas Fridman till SKOGEN när boken gavs ut. (JF)
I EKOLOGINS GRÄNSLAND
Ove Eriksson (Fri tanke förlag, 2025)
Vad är egentligen ett ekosystem? Kan det finnas ett tillstånd av balans i naturen där allt fungerar i bästa mening för alla arter som lever i den? Har begreppet ”ekologiskt” blivit ett försäljningsargument för att kränga vin, skor eller leverpastej?
Det är intressanta men sannerligen inga enkla frågor som Ove Eriksson resonerar kring och utvecklar i en alldeles nysläppt bok. I förordet skriver han att han vänder sig till alla som intresserar sig för begreppet ”ekologisk” i olika sammanhang, ekosystem och naturens balans, som använder sig av ekologi som ett rättesnöre, eller som ställt sig frågor om människans förhållande till naturen.
Så här skriver Svenska Dagbladets recensent efter att ha läst I ekologins gränsland: ”När det kommer till naturpolitikens genomförbara praktik, här och nu, är Erikssons reflektioner av en kaliber som påkallar tvångsläsning för alla som till vardags använder adjektivet ekologisk”.
Ove Eriksson är professor emeritus i växtekologi vid Stockholms universitet, med fokus på ämnesöverskridande forskning mellan ekologi och människans historia. 2007 valdes han in som ledamot i Kungliga Vetenskapsakademien. (JF)
SKOGEN: OM TRÄD, MÄNNISKOR OCH 25 000 ANDRA ARTER
Anne Sverdrup-Thygeson (Bokförlaget Polaris, 2023)
Den norska biologiprofessorn Anne Sverdrup-Thygeson har ett särskilt förhållande till skogen och kopplar i den här boken ihop ekologi, kultur, politik och historia på ett inspirerande och tankeväckande sätt.
Det är en bok om skogsnatur, artmångfald och människor. Här finns spännvidden från en insekts korta och intensiva liv under en barkbit till de stora landskapen, där människans exploatering av skogen har format kulturer och samhällen under hundratals år.
Så här skrev Dagbladets recensent när boken gavs ut för första gången i Norge: ”Det är ren lycka – ja eufori – att läsa. Inte bara på grund av det underbara materialet – jag trodde aldrig att skogen skulle rymma så mycket – utan också för att hon är en sällsynt god berättare. Du måste bara köpa den här boken, den borde vara obligatorisk i varje hem”.
Andra populärvetenskapliga verk av Sverdrup-Thygeson som fått stor spridning är Insekternas planet (2019) och På naturens axlar (2021). (JF)
LYSSNA Anne Sverdrup-Thygeson var sommarvärd i svenska P1 2019. Hennes sommarprat finns att lyssna på via sverigesradio.se.
ARVID LINDMAN OCH SKOGEN
Lars Elinderson (Förlagsaktiebolaget Svensk Tidskrift 2022)
Arvid Lindman var en betydelsefull men i dag ofta underskattad skogspolitisk ledare som var med och formade det moderna skogsbruket. Han var en av de centrala gestalterna när Sverige tog steget från ett överutnyttjat och misskött skogslandskap till ett skogsbruk baserat på återväxtplikt, ansvarsfull skötsel och långsiktighet.
Genom att väva samman Lindmans liv som industriman, statsminister, partibyggare och skogsman ger boken ett rikt sammanhang, där skogens roll i samhällsbygget blir tydlig.
Särskilt intressant är hur boken beskriver hur skogsvårdsföreningarna växte fram, till exempel Norrlands Skogsvårdsförbund som sedermera blev Föreningen Skogen. På så sätt speglar boken inte bara en historisk epok, utan även föreningens egen utvecklingsresa.
Boken visar också att dagens skogsdebatt har historiska paralleller. Konflikter om äganderätt, reglering, skötsel och tillväxt fanns redan på Lindmans tid. (JL)
BLEKJORDEN
Ulrika Lagerlöf (Romanus & Selling, 2025)
Ulrika Lagerlöf gjorde succé med romanen Hjortronmyren förra året. Nu är uppföljaren här, den andra delen i vad som ska bli trilogin Timmerfolk.
Precis som i den första boken får läsarna följa två kvinnor som lever i två olika epoker. Den ena är Siv som 1949 återvänder till arbetet i en timmerkoja efter några år på annat håll. Där skapar gamla hemligheter spänningar. Parallellt, i nutid, får vi följa Eva som arbetar för ett stort skogsbolag. Med en son som starkt engagerar sig för miljörörelsen är det upplagt för konflikt.
Lagerlöf lyfter fram kvinnors ofta förbisedda roll i skogsbruket. Hennes egen mormor arbetade som kocka på 1940-talet, något som har inspirerat bokserien.
Så här skriver hon själv: ”Blekjorden handlar om att vara tömd – som jorden där allt sipprat igenom och inget längre finns kvar. Precis så känner sig Siv i början av berättelsen. Men det är också en roman om vad som kan börja spira igen, när allt först har rasat. Titeln kommer från jordmånen podsol där skiktet blekjord är helt urlakat – men också en del av en process där nytt liv kan ta form”. (JF)
TRÄDEN OCH VI
Kåre Pihlström (Forestal OY, 2022)
Här kan du få ett grannlandsperspektiv. Pihlström som är forstmästare med över 40 års verksamhet inom finskt skogsbruk bakom sig berättar om femton olika trädslag i var sitt kapitel, om deras egenskaper och användningsområden men också mycket mer. Eken i konsten, lindalléer i Helsingfors och antiinflammatorisk sälg är bara några exempel i mängden av intressanta fakta.
Utöver dessa djupdykningar ger en gedigen inledning en allmän överblick över skogarnas och skogsbrukets historia i Finland, från istid till nu och inom allt från hantverk och industri till religion och kultur.
Pihlström gav ut en bok med samma titel 1994, men detta är en helt omarbetad version. (AD)
TRÄ: VIRKESKVALITET FÖRR OCH NU
Thomas Thörnqvist (Xylem, 2024)
Det här är en lärobok som fyller ett tomrum i svensk virkeslitteratur. I den möter modern forskning äldre kunskapstraditioner om hur man väljer, avverkar och använder trä.
Thörnqvist, professor emeritus i virkeslära, tar läsaren med från 1700-talets byggnadsläror till dagens vetenskap. Resultatet blir en ovanligt bred bild av träets egenskaper, inte bara som råvara utan också som kulturarv.
För skogsägare kan boken visa hur skogens förutsättningar, avverkningstidpunkt och hantering av virket påverkar dess kvalitet. När efterfrågan på långlivat, högkvalitativt virke ökar blir kunskapen om träets egenskaper en konkurrensfördel. (JL)
”Om vi tror att naturen är helt konstant och att vår uppgift är att behålla den intakt har vi en omöjlig uppgift framför oss.”
Kjell Danell, professor emeritus vid SLU, har skrivit en bok om faunans föränderlighet och om nykomlingarna bland däggdjuren i Sverige – 19 arter som har invandrat sedan medeltiden till i dag. Både de som har integrerats och de som betraktas som invasiva. Och vilka vi kan förvänta oss flyttar hit i framtiden.
Däggdjurens nykomlingar: Hur kom de hit och hur gick det? Kjell Danell (Gidlunds, 2024)
GASTEKAR OCH VÄCKEFUROR: TRÄD MED HISTORIA
Åke Carlsson, Nils Forshed och Eva-Lena Larsson (Arnica 2007)
Här handlar det inte om avkastning per hektar eller virkespriser – nej, här berättas hur träd genom historien har haft helt andra värden, roller och betydelser. Vi tas med på en kulturhistorisk resa genom både myter och faktiska minnen, där träd har varit läkare, skyddsrum, heliga platser och ibland till och med spöklika väsen.
Det är en bok som får oss att se skogen med nya ögon. Plötsligt blir varje krokig björk eller knotig ek en potentiell berättare. Och visst är det befriande att läsa om trädens roll i människors liv utan att allt handlar om kronor och ören?
Boken är rik på bilder och iIllustrationer och innehåller dessutom vägbeskrivningar som låter läsaren ge sig ut på upptäcktsfärd. Det är nästan som en kulturhistorisk skattkarta, fast med träd som huvudpersoner.
Boken har några år på nacken men kan hittas på antikvariat, se till exempel Bokbörsen. (JL)
SKOGEN ÄR MIN KROPP – OCH I DEN BARNENS FRAMTID
Ola Engelmark (Carlsson, 2025)
Ola Engelmark är ingen vän av storskaligt skogsbruk. Det har han visat tydligt i sina tidigare böcker, exempelvis Skogen på andra sidan hyggena som kom för några år sedan.
I den nya spinner han vidare på ämnet, men på ett annorlunda sätt. Formmässigt är boken uppbyggd av korta, fristående prosastycken där Engelmark vrider och vänder på olika funderingar krig skogsbruk.
Hans filosoferande varvas med tankar och teckningar av skogsmiljöer hämtade från svenskt barnbildsarkiv. För han menar att hos barnen finns både nyfikna frågor om – och potentiella svar på – hur vi på ett bättre sätt ska bruka våra skogar.
Så här skriver han exempelvis: ”Vad kommer dagens industrialiserade skogsbruk att ha orsakat för skogens ekologi, biologisk mångfald, klimat och människors möjligheter till eget skogsbruk och friluftsliv om 40 år? Vi är många som kommer att vara döda när det storskaliga industriskogsbrukets långsiktiga effekter blir möjliga att förstå i framtiden”.
Engelmark anser att vi behöver tänka mer fritt, öppet och känslomässigt – som barnen gör – även när det gäller vårt sätt att bruka skogen. Inte minst för att det är just barnen som ska ta över skogen efter oss.
Ola Engelmark är skogsägare, biolog och docent i skogsekologi. Han har tidigare bland annat arbetat vid SLU och Montreals universitet i Kanada. (JF)
ALLT JAG LÄRT MIG AV TRÄDEN
Suzanne Simard (Natur & Kultur, 2022)
Minns ni Peter Wohlleben, den tyska författaren som för knappt tio år sedan väckte kontroverser med en bok där träd begåvas med snudd på mänskligt själsliv? Han baserade sig på faktiska forskningsrön om trädens och svamparnas underjordiska nätverkande kring bland annat näringsutbyte, men gick en bit längre än forskarna i att förmänskliga träden.
Suzanne Simard är en kanadensisk forskare som har bidragit starkt till de kunskaper Wohlleben utgick ifrån. Hon har forskat om samspelet mellan olika arter och individer i mykorrhizan och en artikel av henne kom att bli banbrytande när den publicerades i tidskriften Nature 1997. Tidningen döpte hennes upptäckt till the wood wide web.
Detta är ingen vanlig populärvetenskaplig bok, utan lika mycket en självbiografi. Simard växte upp med skogsbruk och var i ungdomen skogsarbetare och skogsvårdare innan hon slog in på den akademiska vägen. Genom minnen, anekdoter och äventyr – det finns grizzlybjörnar i Kanadas skogar – beskriver Simard hur hon redan som barn och sedan i tilltagande grad intresserade sig för samspelet mellan arterna i skogen. Egna iakttagelser av rötter, mycel och mykorrhiza väckte frågor och även teorier som hon senare skulle utveckla som forskare.
Och det kanske bara är vad man kan förvänta av ett barn som gillade att äta (!) humus …
Simard betonar vetenskapligheten och är noga med att framhålla empirin bakom rönen om trädens och svamparnas nätverkande. ”Det handlar inte om sagor, fantastifoster, magiska enhörningar eller Hollywoodpåhitt”, skriver hon i inledningen, men samtidigt använder hon metaforer som trädens ”intelligens”, ”visdom” och ”samtal”. Hon har också lanserat begreppet moderträd om äldre individer som ”pysslar om de unga och förser dem med näring och vatten”.
Sådant språk kan kanske riskera att stöta bort skeptiker som kanske stämplar sådant som flum, men hon har som sagt en vetenskaplig bas att stå på och alla skogsintresserade bör kunna läsa med intresse och glädje om hennes personliga relationen till skogen och ett liv i dess närhet. (AD)
”Älgen och älgjakten är utan tvekan en del av den svenska kulturen.”
Denna just precis utkomna bok (som redaktionen inte ens hunnit hålla i ännu) vill ge ”en bred, populärvetenskaplig inblick i relationerna mellan älg och människor i Sverige under de senaste 8 000 åren”, skriver förlaget i en pressrelease.
Älgen och människorna i Sverige under 8 000 år av R Bergström, K Danell, L Mattsson & M Stéen (Gidlunds, 2025)