Var vänlig ladda om sidan
Läs vidare med Tidningen SKOGEN

Första månaden för 9 kronor eller första året för 724 kronor! Prenumerera på Tidningen SKOGEN och lås upp skogliga nyheter varje dag. I över 110 år har vi bevakat svensk skogsvård, virkesmarknad och skogsteknik.
- Tillgång till alla artiklar på skogen.se
- Digital utgåva av Tidningen SKOGEN
- Medlemskap i Föreningen Skogen
Välj det som passar dig:
Redan prenumerant?
Att återväta torvmark kan, om det utförs korrekt, bidra till flera positiva miljöeffekter. Exempelvis ökad biologisk mångfald, minskad risken för torka, sjunkande utsläpp av koldioxid och markens förmåga till kolinlagring.
Vissa effekter syns på kort sikt, men för många av dessa nyttor tar det lång tid att nå full effekt.
– Att återväta torvmarker är ingen quick-fix för att snabbt lösa kolinlagring. Det kan ta lång tid att se effekterna av återskapad våtmark. Det är därför det är så viktigt att kunna mäta långa tidsserier, säger Helena Öberg, handläggare på Naturvårdsverket, i ett pressmeddelande från myndigheten.
En sammanställning av befintliga kunskapsunderlag som Naturvårdsverket beställt visar dock att det finns stora kunskapsluckor när det gäller långsiktiga effekter av att återväta våtmark.
Rapportförfattarna föreslår därför en kombination av avancerad utrustning som kan ge detaljerad uppföljning på några utvalda platser, med enklare metoder för att följa upp hydrologi, vattenkvalitet, biologisk mångfald och växthusgaser under lång tid på flera platser runt om i landet.
– De flesta studier som finns i dag fokuserar på initiala effekter av återvätning. För att kunna uttala oss om långsiktiga effekter behöver vi systematisk uppföljning med jämförbara data över lång tid, säger Helena Öberg i pressmeddelandet.
