Var vänlig ladda om sidan
Vill du läsa hela artikeln?

Då behöver du bli prenumerant på Tidningen Skogen, en helt oberoende tidning för ett lönsamt skogsbruk och god naturvård.Skoglig läsning under hela året där du får nörda ner dig i skogsskötsel, virkesmarknad och teknik.Du har även valmöjligheten att bli medlem i Föreningen Skogen för att ta del av ännu mer kunskap genom exkursioner och digitala skogsfrukostar.
- Tillgång till artiklar på skogen.se
- Tidningen Skogen hem till brevlådan (11 nr)
- E-tidning
- Mediaarkiv
Redan prenumerant?
Att återväta torvmark kan, om det utförs korrekt, bidra till flera positiva miljöeffekter. Exempelvis ökad biologisk mångfald, minskad risken för torka, sjunkande utsläpp av koldioxid och markens förmåga till kolinlagring.
Vissa effekter syns på kort sikt, men för många av dessa nyttor tar det lång tid att nå full effekt.
– Att återväta torvmarker är ingen quick-fix för att snabbt lösa kolinlagring. Det kan ta lång tid att se effekterna av återskapad våtmark. Det är därför det är så viktigt att kunna mäta långa tidsserier, säger Helena Öberg, handläggare på Naturvårdsverket, i ett pressmeddelande från myndigheten.
En sammanställning av befintliga kunskapsunderlag som Naturvårdsverket beställt visar dock att det finns stora kunskapsluckor när det gäller långsiktiga effekter av att återväta våtmark.
Rapportförfattarna föreslår därför en kombination av avancerad utrustning som kan ge detaljerad uppföljning på några utvalda platser, med enklare metoder för att följa upp hydrologi, vattenkvalitet, biologisk mångfald och växthusgaser under lång tid på flera platser runt om i landet.
– De flesta studier som finns i dag fokuserar på initiala effekter av återvätning. För att kunna uttala oss om långsiktiga effekter behöver vi systematisk uppföljning med jämförbara data över lång tid, säger Helena Öberg i pressmeddelandet.
