Blickar vi framåt, fem till tjugo år, finns det mycket som talar för trävaror från Sverige, ett litet land som innehar tredjeplatsen på listan över världens trävaruexportörer.
Vi, tillsammans med Finland, kan se fram mot ökad efterfrågan från Europa. Sannolikt även från USA som behöver ta i kapp ett eftersläpat byggande, enligt Christian Nielsen på Trämarknaden under torsdagen.
Ute i Centraleuropa har granbarkborrens framfart minskat virkesvolymerna.
Och även om Ryssland har stor potential att odla råvara så finns en utbredd ovilja från omvärlden att göra sig beroende av handel med landet.
Det här borde leda till en ljusare prisbild för nordiska trävaror.
– Finland och Sverige har bäst läge att möta efterfrågan. Men det gäller att skogen får användas, sa Christian Nielsen.
Årsavverkningarna kan inte ökas nämnvärt i Sverige de närmaste åren och då är det viktigt att politiska initiativ inte begränsar råvarutillgången ytterligare, var hans budskap.
Branschen måste också parera med resurseffektivitet längs hela värdekedjan, ända ut till husbygget.
– Kanske får vi börja såga klenare dimensioner och använda mer massaved som sågtimmer. Vi kanske får ta tillvara blånat virke, använda mer tall i byggandet och utveckla nya tekniska lösningar, sa Christian Nielsen.
Men det ljusare framtidsscenariet stod i kontrast till hans nulägesbeskrivning.
För sågverken uppstår nu en svår krock mellan höga råvarupriser och dåligt betalt för trävarorna.
– Sedan före pandemin fram till detta år har råvarupriserna ökat med hundra procent. Dessutom råder en svag byggkonjunktur i Sverige, sa han.
Många sågverk säljer nu varje kubikmeter med förlust, tillade han.
Samtidigt är exportvolymerna stabila, cirka 13,6 – 13.7 miljoner kubikmeter per år.
Exporten går volymmässigt bra till exempelvis USA och Storbritannien.
Och Tyskland, som skulle kunna bli en besvärlig konkurrent, brottas också med höga råvarupriser i kombination med stora skogsskador. Som tidigare nämnts har dessutom flera centraleuropeiska länder problem med skadeinsekter.
Christian Nielsen beskrev en global marknad som till viss del bytt skepnad.
– I dåliga tider brukar exporten till Egypten och Kina öka. Men så är det inte nu, sa han.
De amerikanska virkestullarna har satt marknaden i gungning. Men kanske inte som man kan tro.
– Vi är väl inte så oroade över procenten. Nu ligger tullarna på tio procent, om det blivit fem eller femton är inte den stora saken. Den som får betala mest är den amerikanska konsumenten.
– Vi är mer oroade över vad som händer om den amerikanska ekonomin blir riktigt dålig med minskad efterfrågan som följd, sa han.
Med tullarna kommer en global oro över vad som händer med den fria handeln – och risk för ökad protektionism.
– Det som händer mellan Kina och USA kan ha större betydelse för oss än själva tullarna.
En utmaning är att Kina vänder sina handelsströmmar mot Europa. Varor som konkurrerar med svensk skogsindustri, främst papper och massa, säljs till låga priser.
Den nya handelsordningen skapar oro som inte bara drabbar ekonomiskt utan även psykologiskt, enligt Christian Nielsen.
– Det råder en låg stämning hos svensk sågindustri, sa han.
Han återkom till vikten av ett långsiktigt, fungerande skogsbruk.
– Ur ett nordiskt perspektiv måste vi inse att det inte bara handlar om hur vi sköter skogen i förhållande till vår egen sågindustri. Vi ska förse resten av Europa och världen med hållbart byggmaterial. Det är ett sätt att säkra oberoendet och slippa förlita oss på trä från Ryssland, sa Christian Nielsen.
KARIN LEPIKKO
Fotnot: Trämarknaden i Karlstad arrangeras av Svenskt Trä som representerar sågindustri inom branschorganisationen Skogsindustrierna.