Var vänlig ladda om sidan
Vill du läsa hela artikeln?

Då behöver du bli prenumerant på Tidningen Skogen, en helt oberoende tidning för ett lönsamt skogsbruk och god naturvård.Skoglig läsning under hela året där du får nörda ner dig i skogsskötsel, virkesmarknad och teknik.Du har även valmöjligheten att bli medlem i Föreningen Skogen för att ta del av ännu mer kunskap genom exkursioner och digitala skogsfrukostar.
- Tillgång till artiklar på skogen.se
- Tidningen Skogen hem till brevlådan (11 nr)
- E-tidning
- Mediaarkiv
Redan prenumerant?
Transplantering – det är den något sjukvårdstekniskt laddade term som har huvudrollen på plantskolan under några veckor i månadsskiftet maj-april. Då är det nämligen dags för de fröer som grott i mikrosådden att planteras om i en större kruka, en process som kallas transplantering.
På Vibytorp utanför Hallsberg har man vid sidan av traditionell sådd använt mikrosådd sedan 2013, då man insåg att det var en smart metod att minska växthusytan och därmed spara in på uppvärmningen av lokalerna.
– Vi skulle behövt sju växthus till för att få fram samma antal plantor. Energibesparingen är ungefär 1,6 miljoner kilowattimmar årligen, säger Johanna Leijon som är platschef på anläggningen.
Eftersom man sår i flera omgångar under ett kalenderår blir det flera transplanteringar under en säsong. Sammanlagt handlar det om cirka 20 miljoner plantor.
Till dessa kommer omkring fem miljoner plantor i de större kassetterna.
De högpresterande robotarna som används är hämtade från den nederländska grönsaks- och blomsterindustrin, där har man kommit långt i effektiviseringen när det gäller odling.
I anläggnigen finns fyra robotlinjer omplanterar 30 000 plantor i timmen. Det svischar till, så har den lilla plantan med sin rotklump – bara runt tre kubikcentimeter stor – fått ta plats i en större kruka. Där får den växa färdigt till den storlek den ska ha när den är redo för hygget.
Trots hastigheten hinner robotarna ta ett foto av varje individuell planta för att kontrollera om den håller måttet. De som inte bedöms vara livskraftiga nog för att få fortsätta i systemet sorteras bort automatiskt.
– Systemet jämför med en mall och kollar så att rotklumpen ser ut som den ska och att stam och barr är okej. Drygt 90 procent blir godkända, säger Johanna Leijon.

De som bedöms som för svaga åker åt sidan, medan de livskraftiga körs ut för vidare tillväxt på frilandsodlingarna eller i växthusen.
– Plantorna blir kvalitetsgodkända redan nu, i stället för att de som ratas hade fått följa med ända till oktober. Det hade varit slöseri att lägga arbete och skötsel på plantor som ändå inte hade varit leveransdugliga, säger Tom Jägestedt som är kommunikationsansvarig på Svenska Skogsplantor.
Julia Larsson är en av ett 25-tal personer som jobbar heltid på Vibytorp. I april och maj lägger hon det mesta av arbetstiden på transplanteringen.
– Jag håller koll på robotarna och löser problem som kan komma upp. Man måste se till så att det hela tiden finns material som odlingssubstrat och plantor och så får man hjälpa de andra som jobbar här inne. Just det här momentet är lite enformigt, men det är bara under några veckor. Annars är det ett mycket omväxlande jobb på en plantskola, säger hon.

Ute på frilandsodlingarna och i växthusen är det odlingsledaren Artur Andersson som har bäst koll på att allt växer som det ska. Han leder ett odlingslag som vårdar plantorna och varierar i stolek, från bara ett par personer till fler under högsäsong.
– Vi håller uppsikt på planthälsa, vattning och väderstatus. I växthusen är det lättare att styra.
I helgen var det lite kyligt och då fick vi frostskydda frilandsodlingarna genom att vattna, säger Artur Andersson.
Vattnet lägger sig som en skyddande hinna runt plantan och under processen när vattnet fryser till is frigörs samtidigt energi till omgivningen och plantorna, förklarar han.
– Då tillförs energi till plantan så att den inte fryser. Den metoden funkar ned till ungefär fyra minusgrader.

Att dra över en så kallad långnattsduk kan också vara ett sätt att stoppa frostangrepp utomhus, men vanligtvis används duken för att få plantorna att påbörja invintringen och för att få tallen att bilda dubbelbarr. Det vill säga att de ”somnar in” – den kortare dagslängden får plantorna att börja förbereda sig för att vintern är på gång.
– Det tar ungefär tre veckor för plantan att påbörja invintringen och börja bilda dubbelbarr. Invintrade plantor klarar höstplantering bättre, de blir tåligare i skogen. Metoden kan också användas för att bromsa höjdutvecklingen om vi märker att plantorna växer för fort, säger Artur Andersson.
Allt eftersom plantorna växer till sig och blir kraftigare tenderar även ogräs som med vindens hjälp tagit sig in på anläggningen att gro. Det handlar framför allt om sälg och björk, men även den lilla levermossan som kan ställa till problem längre fram i processen när plantorna ska behandlas mot snytbagge.
– Levermossan är ett besvärligt ogräs som klättrar upp längs stammen på plantan och kan förstöra vårt conniflexskydd, en mix av lim och sandkorn, om vi inte rensar bort den, säger Johanna Leijon.
Ogräset måste alltså bort och under sommaren är det ett intensivt manuellt arbete som behöver göras under någon timme eller två i princip varje dag.
Då behöver alla hjälpa till, även chefen får rycka in emellanåt. – Med lite musik i lurarna en fin dag är det faktiskt riktigt trevligt, konstaterar Johanna Leijon.



