Låst artikel för våra prenumeranter
Vänligen besök din profilsida för att se vilka av våra produkter som du har tillgång till samt mer information.
Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår support.
Var vänlig ladda om sidan
Vill du läsa hela artikeln?
Då behöver du bli prenumerant på Tidningen Skogen, en helt oberoende tidning för ett lönsamt skogsbruk och god naturvård.Skoglig läsning under hela året där du får nörda ner dig i skogsskötsel, virkesmarknad och teknik.Du har även valmöjligheten att bli medlem i Föreningen Skogen för att ta del av ännu mer kunskap genom exkursioner och digitala skogsfrukostar.
- Tillgång till artiklar på skogen.se
- Tidningen Skogen hem till brevlådan (11 nr)
- E-tidning
- Mediaarkiv
Redan prenumerant?
Broar glöms ofta bort när skogssektorn vill öka transportvikterna på vägnätet. Följden blir långa omvägar, uppskjutna avverkningar, eller i värsta fall att lastbilsförarna utsätts för risker. Det säger Daniel Yring, expert på broar hos SCA.
SCA har själva drygt 800 egna broar i det område där bolaget verkar. Dessa har Daniel Yring bra koll på och de är indelade i fyra olika typer: Rör- och valvbroar, stålbalkbroar med träbana, helgjutna betongbroar, samt ett fåtal rena träbroar.
– Ungefär 50 procent utgörs av rör- och valvbroar med mellan två och nio meters spännvidd. Dessa är enkla att bedöma bärigheten på och är i de flesta fall inga problem för 74 ton. Men vi har också cirka 300 stålbalksbroar med överbyggnad av trä, där en tredjedel inte klarar inte 74 ton, säger Daniel Yring.
Effekten är att åkarna tvingas köra omvägar och i vissa fall måste planerade avverkningar skjutas på framtiden.
Daniel Yring säger att SCA jobbar långsiktigt med att höja bärigheten hos befintliga broar och vid behov bygga nya, men det är dyrt och tar tid.
– Vi försöker jobba med en tioårsplan för våra vägar och där ingår broarna. Vägars och broars bärighet måste hänga ihop, annars är det ingen mening, säger han.
Ingen ska behöva chansa att köra ut på en bro där man inte har koll på bärigheten.
Det verkligt stora problemet, enligt honom, ligger dock utanför SCA:s kontroll. Det handlar om de många gamla och slitna broar på det enskilda vägnätet.
– Det finns mängder av samfällighetsvägar med broar som ingen har någon som helst koll på. Det är konstruktioner från sjuttio- och åttiotalen med undermåligt underhåll och som från början aldrig var byggda för de vikter vi kör med i dag, säger Daniel Yring.
Enligt honom är det framför allt en säkerhetsfråga för chaufförerna.
– Ingen ska behöva chansa att köra ut på en bro där man inte har koll på bärigheten.
Han pekar på den stora kunskapsbristen inom skogssektorn som en begränsande faktor:
– När jag läste till jägmästare för 20 år sedan ägnades ett par dagar av fem års studier åt vägar, och brofrågan fanns inte med överhuvudtaget. Skogliga utbildningar borde ha mer undervisning om vägar och broar, det skulle lyfta frågan, säger han.
Om inget händer tror Daniel Yring att problemet med broar som inte har tillräcklig bärighet kommer att förvärras:
– De är inte byggda för de högre vikterna, de underhålls inte tillräckligt och fordonen blir allt tyngre. Kombinationen av detta pekar i fel riktning, konstaterar han.