Europa kom till Västerbottens skogar

Det är ett aktivt nätverk som möttes och lärde känna svenskt skogsbruk under några oktoberdagar. EFN (European Forestry Network) vill lära av varandra– och driva gemensamma frågor.

Under resan gavs en inblick i svenskt skogsbruk, både från förr och nu.

På Granö Beckasin, en bit utanför Umeå, visades hur timret flottats via bäckar i skogen. En skogskoja synliggjorde hur skogsarbetare bodde och här nämndes de unga kockornas viktiga roll. Genom de kom näringsrik mat, renare och trivsammare boendemiljö.

På Sveaskogs marker i Malå fick deltagarna lära känna jägmästare Joel Wretlind (1888-1965), ett betydelsefullt namn i Föreningen Skogens historia.

Han var huvudperson på föreningens (då Sveriges skogsvårdsförbund) exkursion 1947 som anses ha spelat stor roll för det moderna skogsbrukets framväxt.

Men han var också känd för slagfärdighet. När han behöll fula bestånd förklarade han att det var för att visa att ”fula föräldrar kan få vackra barn”, berättade Sveaskogs representanter.

Besöket blev också en lektion i vad en storm kan ställa till med. På bolagets marker blåste 500 000 kubik ned på bara några minuter av stormen Hans 2023.

Börje Stenlund från Malå sameby berättade om svårigheter när renarna inte längre kan söka skugga och skydd på platsen för den bokstavligt talat bortblåsta skogen.

Han nämnde en positiv men märklig detalj: alla renar som normalt fanns i stormområdet klarade sig undan skador. Som om de hade en föraning rörde de sig bort därifrån redan dagen innan.

Sveaskogs representanter redogjorde för en gigantisk logistisk utmaning för att ta hand om virket.

Deltagarna träffade skogsägarna Maria och Olof Broman på deras gård utanför Skellefteå. De visade sina välskötta skogar och hur man kan kombinera virkesproduktion med stor hänsyn till natur och sociala värden. De känner stolhet för allt som skogen bidrar med, berättade de.

Gruppen samtalade också med organisationer och myndigheter.

Pär Lärkeryd, vd för Norra Skog, pratade om deras jämställdhetsarbete. Exempelvis ordnar man egna skogliga utbildningar för att kunna rekrytera ur ett bredare underlag.

Han sa också att det råder speciella förutsättningar för skogsbruk i norr. För att föryngringar ska vara framgångsrika gäller det att solen når marken, och därför behövs det hyggen, menade han.

Herman Sundqvist, generaldirektör för Skogsstyrelsen, betonade att det i Sverige råder frihet under ansvar.

Det är väldigt få måsten, alltså tvingande åtgärder, enligt skogsvårdslagen, sa han.

Däremot har du skyldighet att anmäla när du vill utföra åtgärder i din skog, enligt Herman Sundqvist.

Det blev också en uppskattad vandring i Berga kunskapsskog, med temat eld, ägd av Holmen. Där kan allmänheten promenera längs skyltade leder – och alla forskare är välkomna att studera skogen som är mer eller mindre märkt av kontrollerade naturvårdsbränningar.

Holmens skogsbrukschef Jan Åhlund visade pedagogiskt hur en (fiktiv) naturvårdsbränning  går till, och de naturvärden som uppstår efter en brand. Här finns exempelvis den sällsynta skalbaggen raggbock.

Under Sverigebesöket lärde gruppen känna SNS (Nordic Forest Research) som ska stimulera forskning i Norden och dess grannländer, framför allt genom ett utbrett nätverkande.

– Jag vågar lova att ni alla har varit på en aktivitet som SNS står bakom, sa Jonas Rönnberg, chef för sekretariatet vid SLU.

Gruppen stiftade även bekantskap med Skogen i Skolan. Ewa-Marie Zetterqvist berättade både om skolskogar och utomhuspedagogik.

Och så här tyckte besökarna:

En deltagare från Ungern fascinerades av de generellt sett välskötta bestånden. Hans hemlands skogar är hårt drabbade av torka. ”De här skogarna är som en saga för mig”, sa han.

En annan från Skottland slogs av den höga kompetensen hos såväl skogsägare och bolag som myndighetspersoner.  Han beskrev det som att besöka en skoglig stormakt.

Ett återkommande diskussionsämne under dagarna var EU-politiken och då särskilt LULUCF och naturrestaureringslagen.
Och trots många stora olikheter i skogliga förutsättningar var synen samstämmig:  EU behövs och de kan sätta ramarna men låt länderna som bäst känner sin skogs förutsättningar detaljstyra.

Man ansåg att LULUCF:s mål om kolbindning vilar på svajigt underlag och målen är orealistiska. Och när det gäller naturrestaureringslagen återkom frågan: Vilket läge ska man egentligen utgå från?

Överlag tyckte man att EU fokuserar för mycket på skydd av skog, och att det bortses från den skötta skogens naturvård och klimatnytta.

I många länder glöms också bort att det är den skötta skogen som är mest populär för rekreation, påpekade flera i gruppen.

Om besöket:  Deltagare från föreningar i Ungern, Skottland, Estland Polen, Island, Slovakien, Tyskland och Österrike besökte skogar kring Umeå och Skellefteå 19-22 oktober. Samtliga är medlemmar i det växande skogsnätverket EFN, European Forestry Network, där flera länder utöver de som nämnts ingår. Medlemmarna träffas fysiskt en gång om året och har digitala möten däremellan.