Kyrkan: Så kan valresultatet påverka skogsbruket

Resultatet av kyrkovalet kan sammanfattas som en framgång för de gröna och en tillbakagång för nationalisterna. Socialdemokraterna behåller positionen som största parti – eller nomineringsgrupp som det kallas i kyrkosammanhang.

Men trenden är tydlig: De gröna i svenska kyrkan mer än fördubblade sina mandat, från åtta till 18 och Himmel och Jord tog sig över tvåprocentsspärren och ökade från ett till sex mandat.

Enligt en genomgång från Naturskyddsföreningen representerar 100 av de totalt 251 mandaten i kyrkomötet nomineringsgrupper som är positiva till förändring av kyrkans skogsförvaltning enligt förslagen i kyrkans egen utredning.

Räknar man in Socialdemokraterna, som med tvekan stödjer utredningen, blir det 171 mandat.

Frågan är vad detta får för betydelse för kyrkan som är landets femte största skogsägare. En hel del, verkar bedömare tycka – men inte i första hand för den heta fråga som står närmast på tur, det vill säga kyrkostyrelsens förslag för skogsbrukets inriktning.

Beslut om det ska fattas på kyrkomötet den 17 till 19 november och då har inte de nyvalda representanterna tillträtt ännu. De intar sina platser vid årsskiftet och sitter sedan till utgången av 2029. Beslutet fattas i stället av sittande ledamöter och nomineringsgrupper från förra valet, 2021. Allt talar därför för att det blir kyrkostyrelsens förslag som kommer att klubbas.

– Min bild är att utskottet med stor majoritet i huvudsak följer kyrkostyrelsens skrivelse, säger kyrkomötets ordförande Karin Perers och tillägger att hon uttalar sig sparsamt i sakfrågor.

Detta förslag följer till viss del skogsutredaren Göran Enanders utredning, till exempel vill både han och kyrkostyrelsen se en omställning av förvaltningen med ökat skydd av biologisk mångfald och fokus på klimatnytta och urfolks rättigheter, men det finns en del skillnader.

En är att Göran Enander vill se siffersatta mål, bestämda centralt av kyrkostyrelsen. Han föreslår till exempel att cirka 20 procent av produktiv skogsmark ska avsättas för skydd, och runt 30 procent bör brukas med naturnära metoder. Kyrkostyrelsen vill i stället låta de tretton stiften sätta egna mål och väga in lokala förhållanden.

På sikt kommer dock de grönas valframgång att märkas i hur kyrkans skogar förvaltas, tror Joel Halldorf som är författare och professor i kyrkohistoria vid Enskilda högskolan i Stockholm.

– Ja, det tror jag. Både för att gröna partier som satt skogen i centrum har fått en ökad representation i kyrkomötet, stiftsstyrelsen och kyrkofullmäktige runt om i landet. Men också för att det visat sig att detta är en fråga som många medlemmar i Svenska kyrkan verkligen bryr sig om, säger han.

Joel Halldorf poängterar att skogen var en av väldigt få frågor i kyrkovalet som det faktiskt gick att mobilisera väljare kring.

– Det sände en signal som kanske är viktigare än själva representationen: Att många uppfattar att ett ekologiskt skogsbruk är en viktig fråga för kyrkans identitet och trovärdighet, säger han.

När utredaren Göran Enander får frågan om ifall valutgången kommer att påverka kyrkans skogsförvaltning svarar han:

– Svårt att bedöma. Konstaterar att den nomineringsgrupp som lett motståndet mot min utredning har tappat 25 procent av sina mandat i kyrkomötet. Jag är övertygad om att förändringar kommer att ske framöver. Kyrkan är bara i början av diskussionen om hur ett hållbart skogsbruk ska se ut. Ett beslut på årets kyrkomöte kommer inte att förändra den saken.

Tror du att din utredning får större genomslag nu?

– Tveksamt då stiften som motarbetar min utredning, med alla till buds stående medel, ska sätta målen enligt kyrkostyrelsens förslag, säger Göran Enander.