Det är uppenbart att skogar och skogsbruk spelar en viktig roll i klimatåtaganden genom att ta upp kol, skriver Ulf Kristersson och Petteri Orpo i brevet som lämnades till ordförande Ursula von der Leyen tidigare i månaden.
Men, anser de, LULUCF-lagen som reglerar upptag och utsläpp av koldioxid från skog och mark behöver bli mer flexibel.
Referensnivåerna bör ta hänsyn till vilken metodik som används, naturliga växtvariationer, störningar, och en rad andra faktorer.
Dessutom föreslår statsministrarna att substitutionseffekten får större erkännande.
Idag lägger LULUCF stora åtaganden på Finland och Sverige, anser de. Detta samtidig som skog och skogsbruk har stor betydelse för länderna, inte minst ekonomiskt.
Skogsprodukter står för tio procent av Sveriges totala export och hela 20 procent av Finlands. Ungefär 200 000 svenskar och finländare jobbar inom sektorn.
”Kraftigt minskade avverkningar skulle få ödesdigra konsekvenser för våra länders ekonomi och arbetsmarknad. Det skulle få allvarliga följder för hela EU:s försörjning av timmer och biomassa,” varnar de.
Samtidigt menar ministrarna att de stöder EU-målet att minska nettoutsläppen av växthusgaser med 90 procent till år 2040 (jämfört med 1990 års nivåer, red anm.)
Detta förutsatt att kommissionens fortsatta arbete tar tillräcklig hänsyn till osäkerheter i markanvändningssektorn, teknikneutralitet, kostnadseffektivitet och tekniska kolsänkor, skriver de.
Medan brevet har fått mycket beröm från exempelvis LRF skogsägarna så har det kritiserats från politiska partier med grön profil i bägge länder.
På Altingets debattsida uttrycker svenska respektive finländska riksdagsledamöterna Rebecka Le Moine (MP) och Krista Mikkonen (Gröna förbundet) förvåning över brevets innehåll.
De anser bland annat att statsministrarna villkorar sitt stöd till 2040-målet och avviker från det som redan är överenskommet.
”Det är anmärkningsvärt att ministrarna kräver lättnader i klimatkraven för markanvändningssektorn”, skriver riksdagsledamöterna i den gemensamma debattartikeln.
Tvärtemot statsministrarna anser de att avverkningarna måste minska.
Det är, tillsammans med ökade omloppstider, det mest effektiva sättet att stärka skogsmarkssänkan och har stöd i forskningen, uppger de.
Vidare anser de att skogen visserligen är viktig för Finlands och Sveriges ekonomier, men att betydelsens överdrivs.
””Statsministrarnas påståenden om att det skulle förstöra ländernas ekonomier är inte sanna. Till exempel visade en ny finsk rapport i frågan raka motsatsen, att stärka skogssänkorna ökar både ekonomin och den biologiska mångfalden”, skriver Rebecka Le Moine och Krista Mikkonen i Altinget.