Låst artikel för våra prenumeranter
Vänligen besök din profilsida för att se vilka av våra produkter som du har tillgång till samt mer information.
Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår support.
Var vänlig ladda om sidan
Tidsbegränsat erbjudande
Första månaden för 9 kronor! Prenumerera på Tidningen SKOGEN och lås upp skogliga nyheter varje dag. I över 110 år har vi bevakat svensk skogsvård, virkesmarknad och skogsteknik.
- Första månaden för 9 kronor
- Fri tillgång till dagliga skogsnyheter och kurerade nyhetsbrev
- Medlemskap i Föreningen Skogen
Redan prenumerant?
Att samtliga nya jägmästare hade jobb inom tre år innebär att etableringsgraden för utbildningen är 100 procent, enligt rapporten Högskolepejl från Svenskt näringsliv. Även andra skogsmästarutbildningen har med 89 procent en hög etableringsgrad.
– Det visar att det finns stor efterfrågan på skoglig utbildning hos näringslivet, vilket bekräftar bilden vi har av arbetsmarknadens möjligheter för våra studenter. Att jägmästarexamen är en av fyra utbildningar i Sverige som ger 100 procent etableringsgrad känns fantastiskt roligt, säger Camilla Widmark, vicedekan på SLU:s fakultet för skogsvetenskap, i ett pressmeddelande.
Hon hoppas att detta ska innebära att fler unga får upp ögonen för de skogliga utbildningarna.
I juli berättade SLU att antalet antagna till skogsutbildningarnas fyra campus hade ökat med 42 procent i år jämfört med i fjol.
För de nyutbildade jägmästare som hade fått jobb 2023 var medianlönen 467 500 kronor per år. För skogsmästarna var den marginellt lägre, 466 800 kronor.