Var vänlig ladda om sidan
Vill du läsa hela artikeln?

Då behöver du bli prenumerant på Tidningen Skogen, en helt oberoende tidning för ett lönsamt skogsbruk och god naturvård.Skoglig läsning under hela året där du får nörda ner dig i skogsskötsel, virkesmarknad och teknik.Du har även valmöjligheten att bli medlem i Föreningen Skogen för att ta del av ännu mer kunskap genom exkursioner och digitala skogsfrukostar.
- Tillgång till artiklar på skogen.se
- Tidningen Skogen hem till brevlådan (11 nr)
- E-tidning
- Mediaarkiv
Redan prenumerant?
För ungefär 20 år sedan upptäckte skogsvårdaren David Noble en grupp märkliga träd djupt inne i nationalparken Wollemi i Australien, 20 mil väster om Sydney. Trots digra kunskaper inom biologi lyckades han inte identifiera trädslaget, vilket hade sin logiska förklaring: Det hade nämligen ”dött ut” för två miljoner år sedan.
Innan David Noble stötte på den lilla gruppen träd hade arten uteslutande påträffats som upp till 90 miljoner år gamla fossiler. Efter botanisk experthjälp kunde trädet föras in i det biologiska systemet som ett tredje släkte inom familjen Araucariaceae. Det döptes till Wollemi nobilis, eller wollemitall, efter nationalparken och David Noble.
Sedan 1994 har ytterligare två små grupper av träd upptäckts inom naturområdet. Sammanlagt rör det sig om färre än hundra vilda träd som växer på fuktiga klipphyllor omgivna av orörd skog. Flera av dem uppskattas vara över tusen år gamla. De exakta växtplatserna hålls hemliga och endast ytterst få forskare beviljas tillstånd att besöka träden vid mycket begränsade tillfällen.
Sticklingsförökning har varit framgångsrik och trädet förekommer även i botaniska trädgårdar och arboretum jorden runt, bland annat i Lunds och Uppsalas botaniska trädgårdar samt i Slottsträdgården Ulriksdal i Stockholm.
FAKTA / WOLLEMI NOBILIS
- Ett endemiskt barrträd från Australien som förmodades ha levt för mellan 200 och två miljoner år sedan. Klassades som utdött fram till 1994.
- Ett av tre släkten inom Araucariaceae, tillsammans med bland annat kauriträd.
- Kan nå 40 meter i höjd och en dryg meter i stamdiameter.
- Grenarna är karakteristiskt hängande och har två rader av breda barr per sida.
- Barken sägs likna ”bubblande choklad”.
- Kottarna ser ut som gröna igelkottar.
