Var vänlig ladda om sidan
Vill du läsa hela artikeln?

Då behöver du bli prenumerant på Tidningen Skogen, en helt oberoende tidning för ett lönsamt skogsbruk och god naturvård.Skoglig läsning under hela året där du får nörda ner dig i skogsskötsel, virkesmarknad och teknik.Du har även valmöjligheten att bli medlem i Föreningen Skogen för att ta del av ännu mer kunskap genom exkursioner och digitala skogsfrukostar.
- Tillgång till artiklar på skogen.se
- Tidningen Skogen hem till brevlådan (11 nr)
- E-tidning
- Mediaarkiv
Redan prenumerant?
På några sekunder upptäcker och artbestäms djur inom en radie på cirka 50 meter. Systemet bedömer även flockstorlek och könsfördelning och om ungar finns med. Därefter sänder det ut ett avskräckande ljud som är anpassat för just den arten. Om det första ljudet inte ger önskad effekt provas ett annat.
Ännu är tekniken ung och den har främst testats i jordbruk och på kritiska platser som flygfält. Om den även fungerar i skog kan den minska viltskador och därmed öka tillväxten och spara pengar och arbete, till exempel med vilthägn.
– Det spelar ingen roll om enheterna sitter på en åker eller i en skogsplantering, så länge de kan detektera och skrämma djuren, säger Sára Nožková som är företagets vd och grundare.
Systemet är utvecklat av företaget Flox och heter Edge. Det bygger på små enheter som liknar viltkameror som i sin tur består av kamera, högtalare och en dator kopplad till ett självlärande ai-program via en molntjänst.
Vår teknik tittar nämligen inte bara på hur arten kommunicerar, utan även hur lokala flockar kommunicerar och reagerar på ljuden
Enheterna drivs av batterier med cirka sex månaders drifttid, men den kan förlängas med solpaneler.
Enheterna lär sig i realtid och utvecklar nya ljud efter hand.
– Arbetet bakom tekniken är komplicerat och bygger på viltforskning. I vårt team ingår både ai-ingenjörer och viltbiologer, säger Sára Nožková.
Med hjälp av ljudinspelningar av djurens läten och ai-algoritmer bygger man upp ett bibliotek med avskräckande djurläten, som varningsrop eller rovdjursläten.

– Kombinationen av viltvetenskap och självlärande ai gör att vi kan utveckla metoder att kommunicera med djuren på ett sätt som de förstår, men inte vänjer sig vid. Vår teknik tittar nämligen inte bara på hur arten kommunicerar, utan även hur lokala flockar kommunicerar och reagerar på ljuden.
Under utvecklingen har tekniken testats på åkrar, i skog, i trädgårdar och vid gruvor, i samarbete med bland annat Boliden och Hushållningssällskapet. I ett nytt projekt som delfinansieras av Energimyndigheten kommer Edge att testas i planteringar av hybridasp och poppel på Holmens marker. Man ska se om tekniken kan minska viltskador och bidra till ökad produktion av biomassa.
Vi jobbar redan med de djur som orsakar mest skada på skog, och har bra algoritmer för älg, rådjur, hjort, och vildsvin
Om resultaten blir positiva kan det få betydelse för både skogsproduktion och kolinlagring, tror Sára Nožková.
– Det ska bli superspännande att få ut enheterna. Vi jobbar redan med de djur som orsakar mest skada på skog, och har bra algoritmer för älg, rådjur, hjort, och vildsvin, säger hon.
Enheterna kan sättas upp som ett virtuellt stängsel, men det kan också räcka med några få, strategiskt placerade på vissa platser.
– Större lantbruksföretag i USA har köpt bara fyra enheter och placerat dem där djuren kommer in.
Edge-systemets enheter kan programmeras för att reagera enbart på vissa arter. Man kan hålla borta exempelvis rådjur och älg, men låta bli att skrämma rävar. Via en app kan man följa enheternas arbete i realtid och tidsstyra dem. Man kan till exempel se vilka djur som har registrerats och hur många som blivit bortskrämda.
– Tekniken kom till för att vi måste hitta nya sätt att samexistera med vilda djur. Jag fick idén när jag jobbade på KTH och såg hur många djur som blir påkörda av tåg och bilar. Vi utvecklade först tekniken för trafik, men såg att den kan göra nytta i fler miljöer, som för att skydda grödor och ungskog. Systemen har redan avskräckt över 32 000 djur, säger Sára Nožková.
Vi vill undvika att de faller offer för skyddsjakt – vilda djur ska vara trygga i sina naturliga habitat.
Trafikverket och Boliden använder sedan en tid tekniken för att hålla vilt borta från gruvhål och järnvägsspår. I ett samarbete med Världsnaturfonden WWF finslipas tekniken för att avskräcka varg.
Just nu fokuserar Flox på lanseringen av Edge, men teknikutvecklingen fortgår. Ju fler miljöer och djurarter Flox får att jobba med, desto bättre behöver man vara på ai-sidan. Hittills har man byggt upp ett ljudbibliotek med 27 olika djurarter, allt från småfåglar över klövvilt till varg.
– Tanken att använda ai för att förstå och prata med vilda djur är så kul. Nu kan vi till exempel lära kanadagäss och andra fåglar att associera ljuden med att de ska flyga bort från badplatser. Det är precis den beteenderespons vi vill trigga. Vi vill undvika att de faller offer för skyddsjakt – vilda djur ska vara trygga i sina naturliga habitat, säger Sára Nožková.
I augusti meddelade Flox att företaget fått in cirka tio miljoner kronor i en finansieringsrunda för att vidareutveckla sin teknik. I ett pressmeddelande skriver man också att man kommer att ha särskilt fokus på expansion i USA.
TITTA På Flox webbplats finns filmklipp som visar när systemet Edge skrämmer olika djur i olika miljöer.
HÄR FLYGER FÅGELSKRÄMMAN
Med hjälp av teknik från bland annat Flox har Hushållningssällskapet experimenterat med flygande fågelskrämmor eller vallhundar – patrullerande drönare som identifierar olika djur och skrämmer bort dem.

Håkan Cajander, Hushållningssällskapet
Projektet kallades Viltskador i växande gröda och bedrevs av Hushållningssällskapet i Halland. Flox bidrog med sin ai-teknik och ljudkatalog. Syftet var att se om drönare kan identifiera och skrämma bort fåglar som gäss, svanar, tranor, kråkor och kajor med flera.
Flox stod för igenkänning av fåglarna och de avskräckande ljuden. Hushållningssällskapet testade funktionerna och provade ut vilka ljud som fungerade bäst.
Enligt dagens EU-regler får dock drönare inte flyga autonomt.
– Nu flyger vi drönarna manuellt. Då ser operatören själv vilken art det rör sig om och väljer ett lämpligt ljud. Har vi ett vildsvin kan vi till exempel välja hundskall och har vi gäss kan vi välja en rovfågel, säger Håkan Cajander, senior projektledare på Hushållningssällskapet.
En kombination av Flox Edge på marken och drönare i luften vore idealisk. Edge kan skrämma automatiskt, och om det inte räcker kan vi skicka upp drönaren.
Han berättar att det har fungerat ”väldigt effektfullt”. De har inte har testat Flox system Edge (se artikeln ovan), men:
– En kombination av Flox Edge på marken och drönare i luften vore idealisk. Edge kan skrämma automatiskt, och om det inte räcker kan vi skicka upp drönaren.
Framtidsvisionen är dock en helt autonom lösning med drönaren som själv flyger upp, identifierar djur och väljer ljud. Genom ai lär sig systemet och utvecklas efter hand och markägaren kan ägna sig åt annat.
Hushållningssällskapet deltar nu i ett nytt projekt för att utveckla drönartjänster inom bland annat viltvård.
I en del av det kommer man att testa stationära Flox Edge-enheter och fortsätta undersöka om ai kan kombineras med autonoma drönare på ett sätt som kan tillåtas av regelverken.
Karin Bernle
