Några som lovordar flera av skogsutredningens förslag är LRF Skogsägarna. Att staten ska ta ett större ansvar för fågelskyddet uppskattas särskilt.
– Det gamla systemet gjorde att de som satsade på fågelvänliga miljöer riskerade avverkningsförbud och krångliga regler, ofta utan ersättning, kommenterar ordförande Paul Christensson i ett pressmeddelande.
Beröm får också förslagen om ökad skogstillväxt, miljömål som är möjliga att nå samt ett nytt mått för att mäta skogens klimatnytta.
Sammantaget leder skogsutredningen till tydlighet och större förutsägbarhet, färre konflikter och bättre stöd i arbetet med skogen, anser de.
Skogsägare kommer att kunna lägga mer tid på själva brukandet och mindre tid på krångliga processer, fortsätter LRF Skogsägarna som vill se ett snabbt implementerande.
– Nu ligger bollen hos regeringen. De har knappt 250 dagar på sig att omsätta förslagen i verklighet, säger Paul Christensson.
Naturskyddsföreningen anser istället att skogsutredningen är en missad chans att reda ut konflikterna i skogen. De tycker att det skogen behöver är raka motsatsen till vad utredaren föreslår.
– Att påstå att skogsbruket behöver intensifieras ytterligare för den biologiska mångfaldens skull är faktiskt helt uppåt väggarna. Skogen behöver mer skydd och ökad hänsyn i brukandet så att naturen får en chans att återhämta sig, säger Beatrice Rindevall, ordförande, i ett pressmeddelande.
Och där LRF Skogsägarna ser tydlighet och förutsägbarhet ser Naturskyddsföreningen bristande hänsyn och källa till konflikt.
Utredaren själv, Göran Örlander, vill ta med substitutionseffekten, alltså de minskade koldioxidutsläpp som uppstår när exempelvis betong ersätts av trä vid byggande.
– Att utredaren inte tar hänsyn till konflikterna mellan det allmännas intresse och skogsindustrins intresse bäddar för ännu fler överklaganden och konflikter, säger Beatrice Rindevall.
Ett annat omstritt förslag är det om beräkning av klimatnytta.
Markku Rummukainen, professor vid centrum för miljö- och klimatvetenskap på Lunds universitet, har invändningar.
Han säger till DN att skogsprodukters klimatnytta räknas in redan i dag och att en ändrad beräkningsmetod skulle kunna leda till överskattningar och dubbelräkning.
Istället vill han se minskade avverkningar. Enligt Markku Rummukainen skulle sänkningar ned till de avverkningsnivåer som rådde i början av 2000-talet vara tillräckliga, alltså minskningar med några procent, för att öka skogens kolsänka.
KARIN LEPIKKO