Låst artikel för våra prenumeranter
Vänligen besök din profilsida för att se vilka av våra produkter som du har tillgång till samt mer information.
Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår support.
Var vänlig ladda om sidan
Tidsbegränsat erbjudande
Första månaden för 9 kronor! Prenumerera på Tidningen SKOGEN och lås upp skogliga nyheter varje dag. I över 110 år har vi bevakat svensk skogsvård, virkesmarknad och skogsteknik.
- Första månaden för 9 kronor
- Fri tillgång till dagliga skogsnyheter och kurerade nyhetsbrev
- Medlemskap i Föreningen Skogen
Redan prenumerant?
Den slutsatsen presenteras i en färsk vetenskaplig artikel där SLU-forskarna Albin Larsson Ekström och Jörgen Sjögren är två av författarna.
Däremot fungerar båda metoderna bra för att hitta rödlistade svampar och mossor som lever på död ved.
De aktuella metoderna är ett sätt att uppskatta olika livsmiljöer i ett skogsområde som är viktiga för biologisk mångfald utan att göra en fullständig inventering av alla arter, vilket är mer tidskrävande och dyrare.
– Vi såg att de här bedömningarna faktiskt fungerar riktigt bra för att identifiera skogar som är viktiga för vissa artgrupper, som vedlevande svampar och mossor, men inte alls lika bra för lavar. Det är en viktig insikt för att kunna rikta skydd och åtgärder där de gör mest nytta, säger Albin Larsson Ekström, doktorand vid institution för vilt, fisk och miljö på SLU i Umeå och artikelns huvudförfattare, i ett pressmeddelande.
Enligt forskarna är anledningen till att metoderna inte fungerar lika bra för lavar att de fokuserar på arter som lever på död ved, något som tidigare studier visat är av stor betydelse för många rödlistade arter. Bland lavarna däremot, lever många rödlistade arter på levande träd.
Forskargruppen arbetar nu vidare med att hitta sätt att fånga även andra grupper av arter, till exempel kärlväxter, vid naturvårdsbedömningar.