Låst artikel för våra prenumeranter
Vänligen besök din profilsida för att se vilka av våra produkter som du har tillgång till samt mer information.
Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår support.
Var vänlig ladda om sidan
Vill du läsa hela artikeln?
Då behöver du bli prenumerant på Tidningen Skogen, en helt oberoende tidning för ett lönsamt skogsbruk och god naturvård.Skoglig läsning under hela året där du får nörda ner dig i skogsskötsel, virkesmarknad och teknik.Du har även valmöjligheten att bli medlem i Föreningen Skogen för att ta del av ännu mer kunskap genom exkursioner och digitala skogsfrukostar.
- Tillgång till artiklar på skogen.se
- Tidningen Skogen hem till brevlådan (11 nr)
- E-tidning
- Mediaarkiv
Redan prenumerant?
Förra sommaren mätte forskare från SLU samt Stockholms och Karlstads universitet vattentemperaturen i bäckar på norrländska hyggen, både på själva hygget och nedströms. I mer än hälften av vattendragen var temperaturen över femton grader mot normala tio till tolv.
Det kan påverka ekologiska funktioner och olika vattenlevande organismer negativt.
Klimatförändringarna bidrar, men en bidragande orsak är att kantzonerna ofta är för snålt tilltagna och inte skuggar vattnet tillräckligt.
– Bristen på skugga gör att vattnet värms upp. 150 meter nedströms från hygget är det fortfarande för varmt och har ökad algtillväxt, säger Lenka Kuglerová som är universitetslektor i skogsskötsel på SLU i Umeå.
Om inte kantzonerna breddas kan vi få stora problem med vattendragens temperatur
Forskarna rekommenderar därför minst 15 meter breda kantzoner.
– Om inte kantzonerna breddas kan vi få stora problem med vattendragens temperatur och vattnets alla biologiska processer, säger Lenka Kuglerová.
Kantzonerna i norra Sverige består ofta av enskiktad, likåldrig granskog. Efter avverkningen kan många granar blåsa ner och delar av vattendraget blir då oskyddat mot solen.
För funktionella kantzoner i lövrika bestånd kan tio meters bredd räcka, men i denna skogstyp behöver zonen vara minst 15 meter.
Det är känt sedan tidigare att vattentemperaturerna höjs på kalhyggen, men det har inte väckt stor oro.
I somras var dock vattnet i Norrlands bäckar upp till 16 grader på hyggena. Det är för varmt för Norrlands arter som är anpassade till kall miljö.
På grund av klimatförändringarna förväntas ökningarna bli värre i framtiden.
Forskarna bekymras av att uppvärmningen sker på landskapsnivå och att så mycket som sex procent av alla vattendrag som rinner genom skog påverkas av avverkning.
I dag finns inga stöd eller bidrag till bredare kantzoner, men eventuellt kan den nya EU-lagen om restaurering erbjuda möjligheter att förbättra kantzoner i framtiden.
En annan anledning till oro är att man inte kunde hitta några vattendrag att mäta temperaturen i 200 meter nedströms från ett hygge. Efter 150 meter kommer nämligen nästa kalhygge.
Att planera avverkningarna på landskapsnivå vore därför önskvärt, enligt forskarna.
– Nu ser vi konsekvenserna och måste bredda kantzonerna till 15 meter, trots ekonomisk förlust. I dag finns inga stöd eller bidrag till bredare kantzoner, men eventuellt kan den nya EU-lagen om restaurering erbjuda möjligheter att förbättra kantzoner i framtiden, funderar Lenka Kuglerová.