Låst artikel för våra prenumeranter
Vänligen besök din profilsida för att se vilka av våra produkter som du har tillgång till samt mer information.
Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår support.
Var vänlig ladda om sidan
Vill du läsa hela artikeln?
Då behöver du bli prenumerant på Tidningen Skogen, en helt oberoende tidning för ett lönsamt skogsbruk och god naturvård.Skoglig läsning under hela året där du får nörda ner dig i skogsskötsel, virkesmarknad och teknik.Du har även valmöjligheten att bli medlem i Föreningen Skogen för att ta del av ännu mer kunskap genom exkursioner och digitala skogsfrukostar.
- Tillgång till artiklar på skogen.se
- Tidningen Skogen hem till brevlådan (11 nr)
- E-tidning
- Mediaarkiv
Redan prenumerant?
Enstaka extrema somrar gör ingen klimatförändring. Då handlar det om väder. Ska man prata om klimat så jämför man perioder på 30 år.
Om det och mycket annat berättade Alexandra Birger Röör och Christian Rönnebring från SMHI:s skogsavdelning vid ett populärt inslag under vinjetten Nordic Forest Talk i Föreningen Skogens monter på mässan.
När, som nu, den genomsnittliga temperaturen ökar så blir det både blött och torrt enligt forskarna.
– Det blir torrare under början av tillväxtsäsongen och blötare senare, vårregnet flyttar till hösten, sa Alexandra Birger Röör som dock poängterade att de regionala skillnaderna blir stora.
Men generellt får Sverige räkna med ökad årsnederbörd och ökad risk för torka under sommarmånaderna.
Tillväxtsäsongen blir längre men det ger inga garantier för ökat virkesförråd, det behövs både värme och vatten vid rätt tidpunkt, påpekade de. Och vi vet inte hur viltbete och i vilken omfattning skadegörare kommer att påverka.
Att dra lärdom av Sydeuropa för att försöka förutse vad som ska hända här kan vara vanskligt. Exempelvis är antal soltimmar olika liksom jordarter, och de påverkas inte av klimatet.
Risken för stormskador ökar, utan att stormarna verkar bli fler.
– Utan tjäle blir marken mer komprimerad och trädens rötter ytligare, sa Christian Rönnebring som tillsammans med sin kollega fick mycket att svara på vid frågestunden efteråt
Frågorna haglade även över Mats Jonsell, skogsentomolog och universitetslektor vid SLU.
Han gav en inblick i de mysterier som forskare ibland ställs inför. Som vid tallmätarutbrottet i Hökensås på 90-talet. Larverna som äter barr fick lärken att gulna på 25 hektar hos en skogsägare, medan grannens lärk skonades helt. Teorier finns, exempelvis om skillnader mellan lärkarter och egenskaper, men gåtan om larvernas preferenser fortsätter att gäcka forskarna.
Många frågor handlade om granbarkborrar. Mats Jonsell påminde om att det är mängden granved som styr populationen.
– När det finns mycket ved att kolonisera blir barkborrarna många år två.
Han berättade också att risken att naturreservat ska spilla över stora granbarkborreutbrott på grannarna är liten, åtminstone för den som inte är rågångsgranne.
– På 500 meters avstånd eller mer är risken inte större än för genomsnittet i landet generellt, sa Mats Jonsell.
KARIN LEPIKKO
Läs mer från Elmia Wood:
Miljöbättre bränsle från Stihl
Motorsågar från förr och en nära framtid
Olika stora nyheter
Vill du veta mer om klimatet? Läs mer på Klimatläget
Vill du veta mer om skadegörare? Läs mer på Skogsskada