Myndigheten har fått i regeringsuppdrag att se över möjligheterna till ökad skogsgödling i syfte att öka tillgången på biomassa. Arbetet, så här långt, presenteras nu i en delrapport.
– Vår analys visar att cirka 3,1 miljoner hektar skogsmark i Sverige långsiktigt skulle kunna gödslas inom dagen regelverk. Det motsvarar ungefär 13 procent av den produktiva skogsmarksarealen. Bland annat känsliga marktyper, naturvärden och kulturmiljöer undantas i analysen, säger Andreas Drott, markspecialist på Skogsstyrelsen, i ett pressmeddelande.
I skogarna gödslas normalt med kväve. Metoden kan enligt rapporten öka tillväxten med i genomsnitt 10–20 kubikmeter per hektar och tillfälle. Om arealen som gödslas höjs från dagens cirka 30 000 hektar till 50 000 hektar per år, väntas tillväxten öka med omkring 300 000 kubikmeter per år efter tio år. Det motsvarar en ökad inbindning av drygt 0,4 miljoner ton koldioxid årligen, uppger Skogsstyrelsen.
Samtidigt finns risk för negativa effekter på växt- och djurliv.
Bärris och mykorrhizasvampar missgynnas, vilket kan minska viltets födotillgång och trädens förmåga att ta upp näring och vatten. Det finns också ökade risker för stormfällning och torkstress hos träden. Marklavar och områden som är viktiga för renskötseln påverkas negativt, enligt myndighetens experter.
Om skogsgödslingen ska öka på ett hållbart sätt krävs mer kunskap – och att Skogsstyrelsen kan ge rådgivning om regelverk och hänsyn till renskötsel, exempelvis.
– Vi ser också behov av fortsatt forskning, utveckling och bättre kartunderlag. Möjligheten till direkta ekonomiska stöd är en fråga som behöver analyseras vidare. Om sådana införs bör de vara tidsbegränsade och riktas till privatskogsbruket för att vara kostnadseffektiva, säger Andreas Drott.
En slutrapport om skogsgödsling ska lämnas till regeringen i april nästa år. Den kommer bland annat att innehålla en översyn av Skogsstyrelsens allmänna råd kring skogsgödsling samt dess effekter på Sveriges LULUCF-åtagande.