SKOGENdebatt:

”Vi behöver ett bättre EU”

17 april 2025 EU borde koncentrera sig på det som måste göras. Det torde inte vara detaljstyrning av svenskt skogsbruk. Försvar, klimat, demokrati och ekonomisk utveckling i närområdet synes mig viktigare, skriver Reidar Persson.

”Vi behöver ett bättre EU”

Trump, Putin och Xi är herrar som vill dominera omgivande länder.
Vi skall nog vara glada att EU finns.
Det är lätt att köra över lilla Danmark, men det kostar mer om EU är involverat. Ett problem är dock att EU, genom kommissionen och parlamentet, försöker öka sin makt.

Kommissionen verkar vilja göra EU-länderna mera likformiga än vad USA:s delstater är. ”Bryssel” tycks vara omedvetet om det missnöje som finns med försöken till centralstyrning. Krav på usla korkar på mjölkpaket irriterar till exempel.

Skall verkligen EU syssla med sådant?

De EU–kritiska partierna blir allt starkare. Kanske de så småningom får kontroll. ”Dumheter” från EU kan i sinom tid leda till idéer om Swexit. EU tycks ha bestämt sig för att försöka detaljstyra bland annat skogssektorn, men det finns nog problem med kompetensen.

Jag har i yngre år arbetat mycket med EU. Holland har knappt någon skog kvar, men var dock väldigt tända på att vara med och bestämma hur skogarna skulle skötas i Sverige och Amazonas. Det fanns väl några miljöorganisationer (NGO:s) på hemmaplan som var starka och drev på. Men hade Holland kompetens att lägga sig i?

På 1990-talet blev illegal avverkning hett i Storbritannien. Forskningsinstitut engagerades och vissa forskare tyckte illegal avverkning var den viktigaste globala frågan. Frågan blev också het i EU och det berodde nog bland annat på att Storbritannien drev frågan. Det togs en massa initiativ.

Det var rätt att illegal avverkning var ett problem exempelvis Ryssland, Brasilien och Indonesien. Illegal avverkning har nu gått ner något. Om denna utveckling påverkats av EU:s aktiviteter kan ifrågasättas. Vad som hänt är dock att dessa initiativ skapat problem för svenska företag. Trots att illegal avverkning är en icke-fråga i Sverige.

Det finns nu idéer om att EU skall förstärka insamlingen av skogsstatistik. Jag förmodar att det finns icke statliga organisationer, så kallade NGO:s, i några skogfattiga länder som vill vara med och kontrollera vad som görs i Sverige och Finland.

Bakom detta ligger nog också att EU:s forskningsorganisation JRC sedan länge har en övertro på satellitbilder, och vill öka användningen av dessa. Detta trots att organisationens egen kompetens för att tolka bilderna är tveksam.

Sverige och Finland har vi dock väl fungerande nationella inventeringar sedan hundra år tillbaka. Statistik om skog/skogsbruk i Europa samlas in av bland andra  FAO/ECE och Forest Europe. Vad utöver detta skulle EU behöva veta? Detta tycks mig vara ett helt onödigt initiativ.

EU och OECD vill tydligen också att Sverige och Finland slutar med kalhuggning. Den frågan har diskuterats i Sverige i 130 år. Forskare tycks vara oense och av alla världens problem är nog kalhuggning ett av de mindre. Är verkligen kommissionen kompetent att besluta om vad som är rätt?

Det stora ämnet i internationella skogsdiskussioner synes mig ha varit att komma fram till vad man betraktar som uthålligt skogsbruk.  Månne det inte finns större problem inom jordbruk än i skogsbruk (erosion och förstörelse av jordbruksmark till exempel) Det som sker i skogen syns dock bättre än i andra sektorer.

 Genom avskogningsförordningen vill EU styra markanvändningen i framförallt u-länder (Syd). Det hela synes mig mycket nykolonialt. Istället för att hota med stoppad handel på jordbruksprodukter från länder i Syd skulle EU kunna ge stöd till jordbruksforskning.

Långsiktigt skulle detta betyda att mindre arealer skulle behöva röjas för ny jordbruksmark. I praktiken är det nog också lättare att minska CO2-halten genom att etablera nya skogar än genom att försöka förbjuda avskogningen. I Syd finns det ett stort framtida behov för byggnadsvirke och energived.

Det finns behov för något av en Marshallplan för att hjälpa till att etablera nya skogar i Syd. EU tycks dock omedvetet om att produktionen av ved i världen borde öka kraftigt för att ersätta oljeprodukter.  Detta tycks mig vara tecken på skrämmande inkompetens.

Genom restaureringsförordningen vill EU återskapa ett sorts förlorat paradis. Skall vi återskapa gamla tiders svedjemarker och ljunghedar, som säkert hade en intressant flora?
Skall skog förstöras för att gynna mångfalden?
Fordom var exempelvis Holland ett fantastiskt delta fullt av fåglar. Skall detta paradis återskapas?

Ofta kommer idéer från EU om att skogens viktigaste roll är att lagra kol. Detta är kanske positivt för EU:s kolbalans, men för världens kolbalans spelar det ingen roll. Den mesta avverkningen flyttar någon annanstans.

EU-kommissionen tvekar inte att ta till ”fake news” för att påverka skogssektorn i Sverige. En usel rapport från EU/JRC om avverkningen i Europas skogar användes som ett slagträ av dem. Rapporten påstod bland annat att Sverige underskattade sin avverkning med 60 procent, något som EU fortsatte att hävda trots att uppgiften bevisligen var felaktig.

Världen och EU är i kris. EU borde koncentrera sig på det som måste göras. Det torde inte vara detaljstyrning av svenskt skogsbruk. Försvar, klimat, demokrati och ekonomisk utveckling i närområdet synes mig viktigare.

Det var väl Maud Olofsson som sade att vi behöver ”ett mindre men smartare EU”. Det gäller i högsta grad även nu. EU är nog under hårt tryck från miljöorganisationer och tycks vilja ta på sig rollen att rädda världen.

Det viktigaste nu torde dock vara att rädda EU och att börja sätta människan i centrum.  Vår regering tycks dock inte bry sig. Det är nödvändigt att till exempel KSLA och LRF intensifierar arbetet med EU-frågor. Nu tycks det ofta som om diskussionen kommer i gång på allvar när det är försent.

Jag har här tagit upp några frågor som jag arbetat med och där jag tycker EU kommer med tvivelaktiga förslag. Det verkar som om den nya kommissionen ser sig tvingad att börja lätta på regelbördan. Det kan nu finnas möjligheter att börja justera tvivelaktiga idéer och arbetssätt. Det är också nödvändigt att EU börjar förstå att ved behövs.

Hur skall Europa/världen få den ved som behövs om 50 år? EU tycks primärt se skog som en sänka och ett miljöproblem.
Det är kanske dags att EU också börjar se skogen som en potential.

REIDAR PERSSON
Småskogsbonde, före detta biståndsbyråkrat

Hämtar fler artiklar
Till Skogen startsida
På väg
Lena får första naturvårdspriset
SkogsJobb