Bättre apterat, bättre betalt

Ibland är virket som kommer från självverksamma inte korrekt apterat, berättar Jonas Hemmingsson som är chef för hållbarhetsrevision på Biometria. 

– Om man saknar kunskap kan man förlora mycket när man hugger själv, säger han.  

Det finns möjligheter att vinna en del om man lär sig mer om aptering, det vill säga hur man får ut så stort ekonomiskt värde som möjligt av varje träd genom att hugga det sortiment som efterfrågas av köparen.  

Rätt längd och rätt dimension i prydliga travar kan ge extra kronor. 

– Det är många som hugger själva, men de kan vara svåra att nå med information om aptering, säger Jonas Hemmingsson.  

Biometria försöker för sin del råda bot på detta genom att exempelvis medverka vid skogsdagar och liknande och nu även producerat en webbkurs i aptering.  

SKOGEN har tagit del av kursen som bygger på många korta filmer och bilder och den är mycket enkel att ta till sig. Fokus ligger på arbetet med sågtimmer. Vi får följa hela processen för en skogsägare, från att man har bestämt sig för att avverka till att virket ligger klart för timmerbilen att hämta vid en bilväg.  

Kursen påpekar vikten av att ta kontakt och få kontrakt med köparen innan man börjar hugga. Det skiljer sig mellan sågverken vad de vill ha. Som leverantör och manuellhuggare blir det en del att hålla reda på vid både kapning och sortering vid avlägg. 

Med kontraktet klart, en plastad prislista i bakfickan för snabbkoll och – inte minst viktigt – ett klass 1-måttband kan man sätta i gång.  

Förutom rätt mått tar kursen upp olika virkesfel som kan påverka köparens intresse och vilja att betala: Slängkrök, långkrök, rotkrök, tvärkrök, rotben, skogsröta, sidoställd röta, ringformad röta, missfärgad ved, sprötkvist, fällkam, slirskada och kvisthöjd …  

Känns det övermäktigt? Man kanske inte måste ta allt på en gång vid sin första avverkning, men efter en genomgången kurs blir man säkrare och får definitivt en större förståelse varför mätningsbeskedet anger vrak.  

Vilka virkesfel är mest lönsamma att undvika? 

– Krök och kvistning. Kröken påverkar hur mycket man kan få ut av en stock utan det som kallas utbytesförlust, och ibland tror skogsägaren att hela stocken ska ratas och bli vrak på grund av en krök. Men var man kapar stocken är viktigt för att få ut en rak, sågbar stock, säger Jonas Hemmingsson.  

Kvistningen kan vara en detalj som är lätt att glömma, tillägger han.  

– Det regnar och är kallt vid avverkningen, och skogsägaren tänker kvista senare men skjuter upp det och missar sedan undersidan av stocken. Och det är den detaljen som gör att hela stocken blir vrak. 

Skogsröta är en annan relativt enkel sak att hålla ögonen på. Mer än fem procent av ändytan i traven för sågtimmer får det inte vara, det är huvudregeln.  

Jonas Hemmingsson luftar också en tanke om att det borde gå att ordna en praktisk skogsdag för intresserade skogsägare som har gått webbkursen men vill öva i skogen. Framtiden får utvisa hur det blir med det. 

fakta / rotben, fällkam och kvist 
Biometria har checklistor, lathundar och annan information om både mätning och virkesfel på sin sajt (biometria.se). Här är några exempel på saker som kan vara bra att veta: 
Sågtimmer medger rotben med högst 15 cm höjd från stockytan under bark. 
En fällkam, alltså en rest efter fällningen med motorsåg, får vara högst 2 cm tjock, 8 cm bred och 10 cm hög, annars blir stocken vrak. 
Kvistar över 1 cm i diameter får vara 55 mm höga och kvistar mindre än 1 cm i diameter obegränsad höjd. 

”Bästa rådet: Lyft telefonen” 

Även virkesköpare gör instruktionsfilmer och ställer upp med rådgiving kring aptering till självverksamma skogsägare. 

Mikael Karlsson är virkesinköpare på Derome i Horred mellan Varberg och Björketorp. Även Derome har gjort instruktionsfilmer för att lotsa virkesleverantörer och manuellhuggare rätt. Den som är stadig leverantör får en folder varje år med information om kvaliteter och vad de olika tall- och grankvaliteterna tillåter, som kviststorlekar, röta och krök. 

– På vintern är det vanligt att man avverkar själv i mitt område. Man kanske hugger de mindre bestånden och sortimenten och lejer bort de stora jobben, säger Mikael Karlsson.   

Men det krävs vissa volymer. Från Deromes sida önskar man att minsta volym per sortiment är tio kubikmeter för att det ska vara ekonomiskt lönsamt för båda parter att man hämtar med en virkesbil. Tre kubikmeter blir en väldigt dyr post att hämta hem och mäta.  

– Det är en sådan sak man ibland får påpeka för nya virkesleverantörer, säger han. 

Mikael Karlsson har själv kört maskin i tio-tolv år och har lång erfarenhet av aptering, där maskinen hjälpte till. Han ser inte så mycket fel i travarna och säger att han ofta har kunniga leverantörer.  

Leveransvirket ansvarar skogsägaren själv för – rätt längder, krök och röta. Så småningom får man ett mätbesked tillbaka och får då, om inte förr, facit på sin aptering.  

– Det är ett tips till nya huggare, att de följer sina mätbesked. Om det inte var några krökvrak har man kanske lagt för mycket timmer i massaveden. Var det å andra sidan många krökvrak kanske man lade för mycket krokigt i timret.  

Om en ny, självverksam skogsägare vill hugga mycket och sälja till Derome kanske Mikael träffar personen och går igenom apteringen lite extra. 

– För att de ska hinna få något gjort behöver de jobba på, och då brukar det gå ganska bra med sunt bondförnuft vad gäller krökar och att man är försiktig med rötfläckar, för det tillåts bara med fem procent. 

Mikael Karlsson förklarar gärna vilka sortimenten är och hur de ska sorteras. Hos Derome läggs till exempel allt talltimmer från 14 centimeters diameter och uppåt i samma välta. Företagets leveransvirke tillåter många längder, och enligt Mikael går det att hitta rätt i apteringen och komma runt krökar ganska bra.  

– Är man osäker som skogsägare vad som gäller är det bara att lyfta telefonen och höra sig för. Det är nog det bästa rådet jag har. Och traven ska vara jämndragen, plus minus tio centimeter i änden på en trave så timmerbilen har ett enklare jobb.