Det är Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, som i ett projekt ska undersöka läget för vårtbjörk som drabbats av skador av olika slags vivlar, som snytbagge och öronvivel.
– Björk som produktionsträdslag tror vi kommer att bli allt viktigare i Sverige, men då behövs mer kunskap om vilka skadegörare som utgör ett hot och hur vi kan skydda oss mot dessa, säger Karin Fällman Lillqvist, hållbarhetschef på Skogssällskapet, i ett pressmeddelande.
Skogssällskapets utlysning är öppen för finska lärosäten och i år beviljas medel till två projekt vid Naturresursinstitutet i Finland, Luke.
Ett av dem är ett finsk-svenskt samarbetsprojekt där klimatnyttan utvärderas hos olika slags ungskogsröjning. Det svenska analysverktyget Heureka används tillsammans med den finska motsvarigheten Motti. Naturresursinstitutet beviljas också medel till ett projekt där man ska undersöka hur naturligt förekommande virus kan användas i bekämpningen av rotröta.
Ytterligare forskningsanslag går till utvecklandet av en fjärranalysmetod hos Skogforsk. Metoden kan identifiera skogar som är lämpliga restaureringsobjekt.
Vidare ska Mittuniversitetet undersöka effekterna av stambasbränning av tall och hur väl metoden fungerar som brandefterliknande åtgärd.
Dessutom ska bästa nyttan av mulmholkar, ett slags ”fågelholk” för insekter, utvärderas av SLU. Holkarna fungerar som konstgjorda livsmiljöer för hålträdslevande insekter.
– Ett av våra fokusområden i årets utlysning var EU:s restaureringslagstiftning, där både mulmholkar och stambasbränning är exempel på åtgärder som kan vara en del i restaureringsåtgärder enligt lagstiftningen, säger Karin Fällman Lillqvist.